MINUS 55 KG

Idag hade jag tänkt dra in till stan och kolla in mellandagsrean lite, men jag kom inte iväg förrän vid 15-tiden och då var Annelie och Gustaf på söder och fikade och ville att jag skulle haka på, så det gjorde jag. Roligt att de satt på Rival och fikade, det blev mitt andra besök där den här veckan! Hade så trevligt att jag glömde bort tiden och så blev det för sent för att gå på affärer. Annelie var upprörd över något och ville att vi skulle gå till baren och ta ett glas vin, så det gjorde vi. Eller ja, jag har ju inga pengar, men de bjöd mig på en Kahlua och själva tog de varsitt glas champagne och varsitt glas rött vin. Så satt vi där i loungen och pratade jättelänge.

Till slut blev jag jättehungrig och sa att jag måste åka hem och äta. Det tyckte de inte om, de skulle också gå och äta någonstans och tyckte jag skulle följa med, on their behalf.. Egentligen känns det lite jobbigt att bli bjuden på så mycket, men jag kommer ju så småningom få ordning på min ekonomi, så jag tänkte att jag kan bjuda tillbaka senare. Plus att jag hade så trevligt att jag inte ville åka hem!

Så det blev middag på China Palace på andra sidan torget och vi tog en varsin maträtt och sen smakade vi av varandra, det var mycket gott. Det blev efterätt också och vi gjorde samma sak då. Efter middagen skiljdes vi åt och jag åkte hem medan de fortsatte någon annanstans och drack champagnecocktails.

Senare fick jag ett sms av Annelie där hon berättade att de hade vunnit pengar på en trisslott som Gustaf hade köpt till dem under dagen men som han hade glömt bort. Så grattis till de! Det var ganska mycket pengar och jag blev väldigt avundsjuk och önskade att jag också skulle vinna pengar någon dag.

Nu är det läggdags!

I November precis innan jag återupptog bloggandet så drömde jag en riktigt hemsk mardröm framåt morgonkvisten. Det var den värsta mardrömmen jag någonsin drömt och jag var helt förstörd när jag vaknade. Som tur var så var jag inte ensam, en av mina närmaste vänner Jenni sov över hos mig, så hon vaknade ju och tröstade mig och vi pratade om drömmen och hur det kändes osv. Det var skönt och gjorde att jag mådde bättre.

Dock kände jag mig låg hela dagen och mardrömmen återkom i tankarna ofta. Jag hade bestämt med min kompis Joel att jag skulle åka över till honom och dricka vin, men kände inte riktigt för det. Men sen bestämde jag att jag visst skulle göra det, då jag kände att jag behövde komma ut och tänka på något annat.

Jag hade jättetrevligt hos Joel men hade fortfarande som ett täcke av deppighet över mig och drömmen återkom fortfarande ett par dagar efteråt. Jag berättade om det för Joakim men inte vad den hade handlat om för jag ville inte oroa honom.

Imorse drömde jag en liknande dröm fast mycket värre och Joakim vaknade av att jag skrek rakt ut och sen vaknade jag och började storgråta. Han tröstade mig och jag slutade gråta ganska snart. Även om den här drömmen var värre så hade jag lättare att hantera det nu då det redan hade hänt en gång innan. Det är inte vanligt att jag drömmer mardrömmar längre, men jag har ju börjat drömma riktigt konstiga drömmar sen jag började med antidepressiva igen, samma sak hände när jag åt dem sist så det är inget ovanligt, men jag brukar inte drömma såna här hemska mardrömmar. Men antar att jag har en del rädslor som jag behöver bearbeta på ett eller annat sätt.

Joakim vågade inte fråga vad drömmen hade handlat om så jag berättade självmant, och sen berättade jag om den andra drömmen jag hade tidigare. Han tog det inte så hårt, men när jag sa att han kunde somna om om han ville så sa han att "Nej, jag kan inte sova nu, jag är för skärrad". Så söt! Men till slut somnade vi om båda två, och när vi vaknade igen så låg vi och myste i sängen ett bra tag och det var jättefint.

Idag har jag knappt tänkt på drömmen alls och det har varit jätteskönt. I övrigt har jag inte gjort så mycket mer än tvättat och tittat på film.

Brukar ni drömma jättehemska mardrömmar?

Vi mötte upp barnen på busstationen i Nyköping, magontet hade lugnat ner sig och barnen var pigga och entusiastiska, så vi drog iväg. Bussresan gick väldigt bra, lillkillen var hur lugn som helst och halva tiden hos Mamma och halva tiden hos Lillebror. Själv sov jag då jag var trött som en apa.

När vi kom fram tog vi tunnelbanan till Zinkensdamm och så gick vi längs med Hornsgatan till McDonald's och åt lunch. Där fanns en bushörna med rutschkanor och klätterställningar som pojkarna tyckte var jättekul att leka i, härligt att se!

Sedan gick vi vidare till Mariatorget till Rival där vi satte oss för att titta på Ronja Rövardotter. Lillkillen som aldrig sett Ronja Rövardotter satt som hypnotiserad och följde med i handlingen hela första akten. Sen blev det 20min paus och jag tog lillkillen och gick runt och kollade in stället lite, bland annat gick vi upp på balkongen för att se hur det såg ut där. Det blev rätt trångt med alla människor där men det gick bra. Andra akten var han lite mer rastlös då han egentligen var väldigt trött eftersom det var sova-middag-dags, men han var ju så intresserad av vad som hände att han inte kunde sova. Trots detta var han väldigt lugn och tyst och började inte krångla förrän bara 5min innan föreställningen var slut, så han hann ju se alltihop i alla fall, jag blev grymt imponerad av detta. De äldre två tyckte också att det var bra, speciellt mellankillen och jag satt och sjöng med i sångerna och så. Det dumma var att det inte fanns några kuddar för de små barnen så han fick sitta i mitt knä hela tiden.

När föreställningen var slut tog vi tunnelbanan till Hötorget och gick ner i Hötorgshallen och åt kebab på familjens favoritställe, mycket gott! Efter det hade vi lite dötid så vi gick till Kulturhuset, dock hann Barnens hus stänga innan vi kom, men de har ju en liten lekplats utanför så pojkarna kunde roa sig ändå. Sen var det dags att röra sig mot Cityterminalen då alla utom jag skulle åka hem till Nyköping/Oxelösund igen. Jag sa hejdå och sånt och de åkte.

Själv åkte jag hem till mig själv, skönt att komma hem igen! Strax därefter kom Joakim och nu är det verkligen läggdags för jag kan knappt hålla ögonen öppna. Jag tycker om min familj så mycket!

Idag var vi bjudna på julfika hos min Moster och hennes man, de har en son också som är 21, och han var hemma, så jag fick träffa honom också, vilket inte händer alltför ofta. Mormor var också med och fikade, hon bor några hus bort bara. Oxelösund är ju ganska litet och Mamma bor nära dem så det blev en kort promenad dit.

Moster bjöd på saffransbullar som ser ut som riktiga bullar, inte såna lussekatter, och de var jättegoda, smakade inte så mycket saffran. Efter fikat gick jag med Mormor bort till hennes hus och fick med mig två par glas (Mormor är konstnär och har målat mycket på glas och är ganska känd i trakterna för det), som jag eventuellt ska ge bort till Joakims föräldrar någon gång i framtiden. Som tack ska jag bjuda Mormor på något trevligt i sommar, det blev hon glad för.

Efter det gick jag efter Mamma och Lillebror som gått i förväg, Brorsbarnen blev lämnade av sin Mamma i närheten då de skulle sova hos oss ikväll i och med att vi ska åka till Stockholm imorgon. Men innan vi gick hem skulle vi hälsa på min Pakistanska familj som bodde några kvarter bort. De har jag inte träffat på år och dar och de tjatar alltid på att jag måste komma och hälsa på, och nu lyckades vi fixa det. De har tre barn varav deras yngste är jämngammal med mellanbrorssonen, så de stack direkt upp på övervåningen och började spela spel. Flickorna är i tonåren och satt och konverserade med oss "vuxna", medan Pontus den mest lekte för sig själv. Brorsdottern hade ont i magen och var jätteledsen, så hon satt mest tyst. Vi blev bjudna på små friterade köttknyten och chai och julfika och cheesecake. Mycket gott! Och vi hade väldigt trevligt. Tjejerna har blivit så stora plötsligt, och de är så kloka och jätteduktiga i skolan. Jag känner väldigt mycket för dem då jag var barnvakt mycket åt dem när de var små, och deras föräldrar var alltid så snälla mot mig och såg mig som en del av deras familj, och så kom det sig att min Mamma och Lillebror också kom nära dem.

Efter ett par timmar var vi trötta och promenerade hem. Brorsdotterns magont gick inte över och hon bara grät och grät, så till slut blev pojkarna också ledsna och oroliga så vi bestämde att de fick åka hem och sova istället. Ja nu är man knappt levande så ska lägga mig på en gång, behöver ju vara pigg imorgon!

Idag sov jag länge och sen skulle jag åka in till Nyköping för att träffa min bästa vän som fortfarande bor kvar här "hemma", Caroline. Hon har två jättefina pojkar som blir glada när jag kommer och leker med dem och den äldste hade sovit hos sin Mormor som bor granne med min Mamma, så jag åkte in tillsammans med dem, skönt att slippa ta bussen. Hon blev jätteglad för julklappen och pojkarna också, så jag är nöjd.

Vid 16 åkte hon och lämnade de hos sin Pappa, då de har barnen varannan vecka. När hon kom tillbaka åkte vi och handlade, för vi var jättehungriga och sen lagade vi mat och njöt av att kunna prata oavbrutet och bara mysa. Vi träffas ju inte så jätteofta men har ändå börjat träffas oftare sen två år tillbaka, och det är jag mycket glad för.

Vi bestämde att hon ska komma och hälsa på mig snart uppe i Stockholm. Eftersom hon hade lånat sin Morfars bil så skjutsade hon mig hem, det var väldigt snällt!

Är helt slut nu och ska däcka i sängen, sov så gott!

För första gången på många år hade vi bestämt att vi skulle fira jul tillsammans med Storebror och hans familj. Vi hade också besämt att jag, Mamma, Lillebror, Storebror och hans fru skulle ge varandra en julklapp för ca 100kr. Jag, Mamma och Lillebror gick ihop och gav Storebror ett presentkort hos en massör, och hans fru ett presentkort på spa-behandling. Jag, Lillebror, Storebror och hans fru gick också ihop och gav Mamma en stavmixer och två scarfar. Och jag, Mamma, Storebror och hans fru gick ihop och gav Lillebror också ett presentkort hos en massör. Jag hade också köpt en kokbok till Lillebror för nybörjare, den var på rea och kostade bara 50kr, så det kunde jag kosta på mig. De andra hade också gått ihop och gav mig ett presentkort på Elgiganten, just som jag önskat mig. Blev så nöjd!

 

Brorsbarnen fick självklart en massa leksaker osv, men av mig, Mamma och Lillebror fick de en heldag i Stockholm tillsammans med oss då vi också skulle gå på en riktig teateruppsättning av Ronja Rövardotter på Rival. Trots att Pontus bara är 2år så fick han det också, vi hoppas att det går bra. De blev jätteglada, så på tisdag åker vi!

Storebrors julmat smakar inte riktigt som Mammas, men han gör riktigt goda revbensspjäll som jag mumsade ordentligt på, Mamma hade också bakat eget vörtbröd som var mycket gott. Jag trodde vi skulle stanna ganska sent, kanske till 23, men redan vid 20 var jag helt slut av allt stök och bök med barnen och deras oväsenleksaker så jag började önska att få åka hem. Som tur är kände de andra likadant ganska snart, så vid 21 började vi röra oss hemåt.

Allt som allt hade vi en jättefin jul och jag är väldigt nöjd.
Jag hoppas att ni också har haft en bra julafton och mår bra och är glada!

Idag åkte jag och Lillebror in till Nyköping medan Mamma jobbade. Jag ville köpa ännu en julklapp till henne och Lillebror ville klippa sig, så det gjorde vi. Jag hittade också en söt kopp till min kompis Caroline som jag ska träffa på söndag, det har blivit en grej att jag ger henne udda och fina koppar i present. Jag hittade också ett paket stor Duplo till hennes minsta son och en bok om siffror och ett kunskapsspel till hennes äldsta son.

När jag var klar med detta var min Lillebror ännu inte färdig hos frisören så jag gick och köpte en orkidé till Farmor som vi skulle hälsa på sen. Hon fyllde ju 65 i Oktober och vi hade inte gett henne någon present ännu.

Så vid 15-tiden åkte vi dit och umgicks med henne, vår Farbror och hans fyra barn. Så kul att träffa de igen, allihop är så söta och skojfriska, även Farmor och Farbror. Farmor bjöd självklart på världens godaste libanesiska mat och jag åt tills jag fick ont i magen som alltid. Sen fick jag och Lillebror 200kr var, trots att Farmor inte firar jul så ger hon ändå oss julklappar, men de senaste åren har hon gett oss pengar för hon vet inte vad hon ska köpa till oss.

Vid 18-tiden åkte vi hem till Mamma och kokade knäck till julafton, dock hann vi äta upp typ hälften redan ikväll, så vi ska koka mer imorgon. Min Lillebror är helt galen i knäck!

Nu ska jag gå och lägga mig, är supertrött.

Slapp dag idag, Mamma jobbade och jag och Lillebror sov länge och åt frukost och lunch tillsammans. På eftermiddagen kom Brorssönerna hit medan Storebror och hans fru var och storhandlade inför julen. Brorsdottern var hemma hos någon kompis. Jag lekte med båda pojkarna och det var kul och mysigt!

Mamma lärde mig att laga en av mina favoriträtter som hon kallar "Indisk Kyckling", det är en gräddig gryta men riktigt god, jag ser fram emot att kunna lägga till den i mitt förråd av recept.

Sen tog hon pojkarna med sig till badhuset, jag följde inte med eftersom jag inte tog med mig några badkläder ner. Istället stannade jag hemma och gjorde Saffransglass som vi brukar äta till efterätt på julafton, tillsammans med varma hallon. Jag är inte så jätteförtjust i saker med saffran i och i början hade jag svårt för saffransglass men nu gillar jag det, men jag äter bara en liten bit.

Efter badet hämtade Föräldrarna barnen och Mamma kom hem osv. Nu är det läggdags, god natt!

Dagen började med att Annelie hjälpte mig med att diska så att jag skulle hinna packa och sånt inför min resa hem till Mamma och Lillebror för at fira jul. Jag har stressat så mycket den senaste veckan och inte lyckats ta tag i min disk och Annelie var så snäll och hjälpte mig med, tack så hemskt mycket!

Sen åkte hon hem till sig och jag fixade mig och sen åkte jag till KS för årets sista gruppterapisession, det var mycket trevligt och vi bestämde att vi tjejer ska ses något under lovet och fika.

Direkt efter det åkte jag till Cityterminalen för att ta bussen ner till Nyköping men det är ju verkligen fel tid på dygnet att åka innerstadsbuss så jag höll nästan på att missa den, shit vilken stress! Men jag hann, som tur är och jag lyckades sova lite på bussen för jag var så himla slut!

När jag kom till Nyköping gick jag hem till min Storebror för att vara barnvakt till hans tre barn tillsammans med min Mamma och Lillebror. Det var så mysigt att få träffa barnen då jag inte har träffat de på jättejättelänge! Jag och mellankillen Jonathan låg mest i soffan och myste, det är han som saknar mig allra mest. Och deras yngste son Pontus har blivit större och går att samtala och sånt med nu, det är kul!

Vid 22 åkte vi hem med bussen till Oxelösund och nu är jag helt slut så ska hoppa i säng direkt!

Ja, idag blev det också lite kaos. Jag började med att sova till 11, jag var trött och seg och det gjorde mig stressad eftersom jag visste att jag hade mycket att göra.

Kl 15 hade jag årets sista terapisession, det gick mycket bra. Efter det gick jag till Lagerhaus och köpte en disktrasa till Joakim som det står "Du är så bra på att diska" på, och en påse godiskfiskar som heter "Fina fisken", i julklapp. Sen åkte jag till IKEA där jag mötte Annelie, för jag skulle köpa resten av hans julklapp där. Det blev en handduk med fiskar på, en ny design för hösten, egentligen skulle jag köpa duschdraperiet, men det var slut så jag tog en handduk istället. Den var nästan finare, men jag tänkte att han får duschdraperiet senare när de har fått in det igen. Kul med grejer som matchar! Joakim älskar fiskar, och i somras använde vi ofta uttrycket "Det är fina fisken", därav dessa saker.

Efter det gick Annelie och jag till Willy:s och handlade, hon skulle sova hos mig och det blev mat över från igår, så vi behöve bara komplettera lite plus att vi köpte lite chips och dipp.

Till slut var vi klara och åkte hem till mig, där Joakim redan väntade på oss, vi fixade middagen så snabbt som möjligt för vi var så himla hungriga. Sen fick Joakim sina paket, och jag fick två paket av honom. Ett var stort, och han rekommenderade mig att öppna det innan jag åker ner till Mamma, så jag öppnade det på en gång. Det var en jättefin lila taklampa och jag blev jätteglad! Jag pratade jättemycket i somras om att jag vill ha en lila sidenlampa till mitt lila sovrum och tänk att han gav mig en! Det är egentligen inte den modell jag allra helst vill ha, men den här var också väldigt fin och passar in i mitt tema, så jag är hur glad som helst. Eftersom jag fick öppna ett paket gav jag ett paket av hans paket till honom som han också kunde öppna, och blev disktrasan, han tyckte den var rolig, så det var ju bra! De andra paketen sparade vi till att öppna på julafton!

Efter middagen spelade vi ett parti Bezzerwizzer och Annelie vann och Joakim blev lite sur, hihi. Sen åkte han hem och Annelie och jag har suttit och pratat och festat på chips och dipp och nu ska vi gå och lägga oss!

Idag var en lite kaosig dag.

Jag åkte först förbi skolan för att kolla mitt resultat på kursens sista prov, fick 18/!8 vilket kändes skönt. Hade ett kort utvärderingssamtal med läraren som sa att jag klarat kursen utmärkt och får högsta omdöme. Jag ser fram emot att börja på nästa nivå i Januari!

Sen åkte jag vidare hem till Annelie, skulle egentligen bara hämta ett sällskapsspel jag skulle låna av henne till min middagsbjudning ikväll, men då hon var så dålig så jag avbokade min tvätt-tid och fick henne att följa med mig tillbaka till Huddinge där vi åt lunch och jag gick på banken och tog ut mitt kapital för månaden; 1000kr. Annelie mådde ännu sämre så hon följde med hem till mig. Jag hade tänkt diska samtidigt som vi pratade osv, men det blev inte av. Efter 1½ timme mådde hon bättre och hennes kompis Gustaf skulle komma hem till henne, så hon åkte hem. Själv åkte jag till Willy:s med Joakim och handlade det som behövdes inför middagen.

När vi kom hem till mig ställde jag mig och diskade och han dammsög, sen hoppade jag in i duschen och fixade mig medan han skalade potatis. Vid 18.30-tiden kom Anna och Emil som vi hade bjudit och jag började laga maten. Jag skulle göra hemmagjorda hamburgare med hemmagjorda pommes frites och hemmagjord cole slaw. Vi hann knappt komma igång förrän Emil blev inringd till att åka och ploga snö. Jättetråkigt! Så Anna åkte med honom hem och hämtade sin egen bil innan hon kom tillbaka, lagom till att maten var färdig. Det blev väldigt gott! Men det var jättetråkigt att Emil inte hann äta något för det var honom jag tänkte mest på när jag bestämde mig för den maträtten som Joakim hade föreslagit.

Men vi hade så trevligt vi tre i alla fall! Och vi spelade Bezzerwizzer soom jag hade lånat och Joakim vann ju självklart. Jag hade köpt en snickerstårta till efterätt för jag kände att jag inte skulle palla baka något själv, mycket gott var det. Sen åkte Anna hem och jag och Joakim ska nu strax gå och lägga oss!

Jag har ljugit mycket i mitt liv. För mycket. Vem gillar människor som ljuger? Inte jag, i alla fall. Så därför gav jag mig själv ett löfte; att aldrig mer ljuga. Det är ett svårt löfte att hålla, och i början trillade jag dit både en och tjugo gånger. Men idag, flera år senare, så händer det väldigt sällan.

De situationer jag har allra lättast för att ljuga i, det är de när människor frågar om jag mår bra och jag säger att jag gör det fast jag egentligen mår skit. Jag menar inte folk jag inte känner, utan mer, såna nära vänner jag har som vet att jag kanske inte alltid tar hand om mig själv så bra. Att ljuga för dem då, det är som att pissa på mig själv när jag ligger ner. Vad för gott gör det?

Och man måste faktiskt inte ljuga. Om jag är ledsen, över något, hur litet det än må vara, så har jag fortfarande lika mycket rätt som alla andra att vara ledsen. Eller om jag är stressad. Samma sak där, och vad folk än säger så kommer jag fortsätta att vara stressad tills jag fått gjort allt jag behöver göra, eller det som stressar mig är över. Att jag är ledsen, eller stressad över något, betyder inte att jag inte kommer göra det som behövs. Men känslorna finns där och jag behöver acceptera att de finns där och jag ska inte behöva tränga undan dem och låtsas som att de inte finns, för att slippa oroa andra eller för att göra andra nöjda.

Jag vet att det ligger i vår natur att vilja hjälpa, trösta, lugna. Det är det första jag tar till när någon annan är ledsen eller stressad, också. Men jag vet även att ibland så är det inte det man vill ha. Man vill inte höra att "det ordnar sig", att "du kommer klara det fint", eller att "du inte behöver vara ledsen". Ibland vill man bara få en kram och att någon säger "jag förstår att du är ledsen", eller, "jag kan tänka mig att det känns stressigt".

För jag vet att trots att jag är ledsen, och hur stressad jag än känner mig, så kommer jag att göra det jag ska, och jag kommer att göra det bra. Men det förändrar ju inte hur jag känner. Det förändrar inte det faktum att det är en påfrestning, att det är krävande. Det förändrar inte att jag kommer att vara totalt utmattad efteråt.

Så varför ska jag ljuga? När jag nu är på slutspurten i att förändra mig och mitt liv, varför ska jag ljuga? Och låtsas som att det inte krävs något av mig? Säg mig, varför ska jag inte säga som det är, att, att gå igenom allt det här tar all min kraft och all min energi och det gör mig fullständigt, fruktansvärt och omänskligt trött? Att faktiskt lyckas med att förändra hela sitt liv som man känner till, till något helt annat, att det skulle kunna göras över en natt, vem kan vara så naiv?

Nej, jag är stolt över mig själv och den jag har blivit, och ännu mer stolt är jag över den jag vet att jag kan bli. Så jag tänker fortsätta med att säga sanningen. Hur hemsk den än må låta, så är det det enda rätta. Både för mig, och de omkring mig.

Jag hatar mina jävla grannar så jävla hårt så det finns inte. Snart går jag och slaktar dem allihop! Är det inte musik som hörs ända till Kebnekajse så är det TVn som pratar även för de döda, och inte nog med det, idag har de borrat HELA FUCKING JÄVLA DAGEN! Och nu är klockan snart 22 och de håller på ännu! Man kan ju undra vafan de håller på med? Varför borrar de inte färdigt allting på en och samma gång istället för att borra lite åt gången? ALLA vet väl hur jävligt det låter när någon borrar!? FYFAN säger jag bara! Har lust att bara springa ut och skrika och slå sönder skallen på alla som bor i det här förbannade jävla skithuset.

Tack för mig.

Oompa oompa fallerallera! Nä, men seriöst. Ända sen jag drog ut tanden så smakar jag bokstavligt talat APA i munnen. Mest på morgonen förstås, men jag kan tycka att jag gör det under dagen också. Mindre trevligt, ska ni veta!

Nu har jag varit uppe i en timme och ännu har jag inte gått och fixat frukost. Magen skriker men jag har NOLL matlust. Det är ofta så på morgonen men efter en stund brukar det ordna till sig, men på senaste har det varit såhär. Om jag fick slippa äta, så skulle jag. Hela dagen!

Jag har hittat två till bloggar! Båda är tjejer som är i min ålder och som också opererat sig. Tyvärr bor ingen av de i Stockholm! Det känns på något mer intressant när de är i ens egen ålder. Jag ska fråga om jag får länka till deras bloggar. Just nu längtar jag extra mycket till operationen, önskar det var Februari nu!

Har läst lite på gruppen på FB att många tycker det är jobbigt med flyt-perioden. Är Modifast mycket mer äckligt än ITRIMs måltidsersättning? Jag tycker att det var lekande lätt att gå på ersättningen, är det bara jag? Jag vet att smaken inte är den allra bästa men det är så skönt att slippa laga mat och tänka och bara köra. Så enkelt! Och när man vet att man ska opereras precis efteråt måste det ju nästan vara enklare? Mja jag vet inte, vi är ju alla olika..

I alla fall, nu får jag borsta tänderna och äta den där jävla frukosten då.

Jag lyckades sova ett par timmar till, fy så skönt det var! Men vid 11 var jag tvungen att gå upp på riktigt, för jag skulle få vara barnvakt till min Guddotter idag! Precis efter att Joakim åkt hem kom de, och det började bra med att lilltjejen hade somnat i vagnen när de var på väg hit, så de lämnade henne lite snabbt och drog iväg till Skärholmen för lite shopping och "egentid". Jag lät henne ligga kvar i vagnen tills hon vaknade, ca 40min senare. Under tiden lånade jag Mammans kamera och tog kort på mig själv i de fina tunikorna jag köpte i höstas men som jag förhoppningsvis kommer kunna sälja i vår. Jag lekte också med familjens lilla chihuahua som är döförtjust i mig och som jag brukar ha på besök här ibland, nu hade vi inte träffats på väldigt länge, så hon var lite smått hysterisk.

När Valentina vaknade tog jag upp henne och jösses vad svettig hon var! Förutom lite gnäll när jag klädde av henne så var hon tyst och fundersam över var hon var någonstans och var Mamma och Pappa hade tagit vägen. När hon hade vaknat till så gick vi en liten husesyn och hon var grymt intresserad av snön som föll från himlen. Efter en liten stund satte vi oss på golvet och lekte med lite halsband. Mamma hade glömt packa ner leksaker så vi fick ta det som fanns.

Efter lite mat och massa lek tröttnade hon till sist och som tur var så kom föräldrarna tillbaka just då. Vi satte och drack en kopp te och pratade och jag och Valentina lekte glatt vidare en stund innan det var dags för dem att åka hem. Jösses vad jag älskar barn! Jag längtar så mycket tills jag får träffa mina fina Brorsbarn hemma i jul sen, det är inte långt kvar nu!

Frågan är bara vad jag ska hitta på nu?

 

Jag vaknar vid 7 av att jag är kissnödig, och hör att grannarna ovanför ser på TV på högsta volym och springer runt. Nej men vad trevligt.. Efter toabesöket kan jag omöjligt somna om. Magen börjar kurra och det känns som om jag har en hel avgrund där inne. Tänker efter och inser att jag ju bara åt tre gånger igår, så det är väl inte så konstigt att jag är hungrig. Men jag försöker somna om ändå. Efter en 45min ger jag upp och går ut i köket och fixar frukost.

En liten stund efter att jag ätit frukosten tystnar tv:n och allt springande. Skönt tänker jag, och ska precis gå och lägga mig igen när grannen UNDER sätter på sin Globen-anordning. Argh! Fan jag blir knäpp! !"/()=?=)(/&%¤#"!

Joakim har visst inga problem att sova, skönt för honom... Som tur är blev det tyst nu, så nu jävlar ska jag hoppa i säng!

Åh! Idag har jag haft en jättebra dag! Jag vet inte varför, men jag har lyckats vara genuint glad och exalterad idag, vilket jag inte varit på väldigt väldigt länge. Fy fan vilken härligt känsla! Kände mig så lättsam och bekymmersfri.

Jag började med en sovmorgon, jag lät mig sova ut så länge jag behövde. Det var superskönt och jag tror definitivt att det bidrog till mitt goda humör. Gick upp vid 11 och åt frukost vid 12.30. Det enda dåliga med idag var väl min kosthållning, men vafan! I alla fall så spenderade jag större delen med att slappa, se på film och bara njuta av min städade lägenhet och kände mig tacksam över mitt liv och de människor som finns i det.

Jag började också uppdatera min blogg, som ni säkert märkt! Jag började vid 15 och tänkte äta lunch vid 15.30-16.00 där någonstans, men jag la inte märke till klockan förrän den var 16.45! Och det var pga magen kurrade som en idiot! Jag blev helt chockad, hur fan hann det gå nästan två timmar? Det kändes ju mer som en kvart!

I alla fall, fick i mig lunchen vid 17.00 och en stund senare tappade jag upp ett bad, tände värmeljus överallt och satte på Melody Gardot. Så jävla najs och avslappnande! Jag tog min tid och gjorde mig i ordning och precis när jag var klar kom Joakim och vi åkte till Heron City och åt middag.

Efter det mötte vi upp Anna och Emil, och deras kompis Johan. Tillsammans gick vi och såg den nya Sherlock Holmes-filmen. Sjukt bra! Jag gillar karaktärerna som fan, Guy Ritchie är en riktigt bra regissör. Efter filmen åkte vi hem, dock fick Joakim och jag stå och vänta på bussen i regnet en bra stund, då blev man lite avundsjuk på Anna och Emil som har bil!

Jaja nu är vi hemma i alla fall och ska sova.
Jag hoppas ni också haft en bra fredag!

Japp, fick kallelsen på posten idag. FAN så najs! Jag bad de ju att det skulle bli tidigast v6 och jag har pendlat fram och tillbaka över om jag ska vänta ännu längre, eller kortare? Men nu fick jag kallelsen och det känns toppen! Det blir perfekt för då hinner jag köra ITRIMs VLCD tre veckor och sen avsluta med MODIFAST två veckor innan det smäller!

Just nu känner jag mig inte så rädd, mest förväntansfull och sugen på att börja mitt nya liv. Jag ser på andra hur snygga de blivit efter sina viktnedgångar och jag känner hur mycket jag längtar dit!

Det jag är mest orolig för är hur det ska gå med maten. Jag har ju haft så svårt att vara här och nu och planera ordentligt och äta långsamt och allt sånt där.. Men jag antar att man lär sig, andra verkar ju ha gjort det så.

Jag fick också en tid till SOC, den 2/1. Som jag befarade, lär inte få några pengar ifrån dem förrän i slutet av Januari. Men å andra sidan så sparar jag ju mycket pengar på det sättet. Haha.

Idag träffade jag för övrigt min psykiater, det gick bra. Hon förnyade receptet på antidepressiva och sömntabletter och skrev ett nytt läkarintyg. Och hon var nöjd med att jag mår lite bättre. Det här med ekonomin gör ju att jag fortfarande mår väldigt dåligt, men jag kan i alla fall få viktiga saker gjorda. Såna vardagssaker är det svårare med.. Jag kan stå i duschen i en hel timme utan att ha märkt att tiden gått, jag är otroligt långsam när jag ska ta mig iväg och jag har svårt att koncentrera mig på fler saker samtidigt. Plus att jag blivit mer uppmärksam på min kropp och hur den känns, och det gör det svårt att ignorera all smärta som jag har i fötterna, huvudet, ryggen, knäna, händerna, och jag känner hur spänd jag är hela tiden.

Jag lyckades i alla fall ÄNTLIGEN få det lite städat här hemma, när jag kom hem från Sollentuna. Så skönt! Och när jag var klar med det kom min kompis Mathias över, jag bjöd på middag och en kopp te. Vi hade jättetrevligt och mysigt, men jag frös som fan. Nu är jag helt slut och ska sova!

Japp! Idag hade vi matteprov på Negativa tal. Så enkelt det var! Jag känner mig så glad över att äntligen få det bevisat att jag inte är dålig på matte, utan har bara inte kunnat koncentrera mig i skolan pga alla de problem jag haft som surrat runt i skallen.. Och det är så kul att räkna när man fattar vad man håller på med och varför!

Nu blir det inga fler lektioner förrän två veckor in i Januari då jag börjar på nästa nivå! Men jag måste förbi skolan på Måndag ändå, för då ska vi få veta resultatet och prata lite individuellt med läraren om hur det gått under den här terminen.

Efter provet åkte jag till KS för gruppterapi som gick väldigt bra, men jag frös som en idiot under hela tre timmarna trots att jag lindade in mig i två filtar. Mot slutet kändes det även som om jag hade feber och jag hade ont i huvudet som fan, det kändes mer som migrän. Har jag en infektion i kroppen kanske?

Åkte direkt hem och har bara vilat och tagit det lugnt. Lägenheten är i fullständigt kaos då Ike lämnade det så innan han åkte, plus att när det är stökigt så stökar jag till det ännu mer. Undrar varför! I alla fall skulle jag behöva städa men som min terapeut sa så måste jag lära mig att fördela min energi mer balanserat och jag känner mig alltför svag och sjuk just nu för att orka göra något. Jag får helt enkelt vänta till imorgon!

Hej på er.
Imorse var jag helt sinnessjukt trött! Men tack vare att Joakim sov här inatt så lyckades jag ändå komma upp. Dock, så somnade jag nästan sittandes i soffan efter jag ätit frukost.. Det var inte som jag hade planerat, idag är det ju Pulspass-dag! Så självklart hade jag inte ställt något alarm..

Ca 12 vaknar jag och får rå-panik. Skulle ju vara i Sollentuna kl 14 för att träffa min terapeut! Jag har en regelbunden tid till henne kl 15-16, men just den här veckan hade vi ändrat till kl 14. Så det var bara att kasta sig in i duschen och springa iväg. 14.15 var jag inne hos henne. Men gissa om jag var slut!

Det var ett väldigt givande samtal, jag fick en aktivitetsdagbok jag ska börja fylla i för att jag ska kunna bli ännu bättre på att balansera mina aktiviteter. Som att promenera en hel dag som jag gjorde i torsdags är inte bra, samtidigt som jag kan stanna hemma en hel annan dag. Nej, att sprida ut det är mycket bättre.

Jag hade fått med mig Matrekvisitionerna och min stora ryggsäck, så jag åkte till Willy:s direkt efter och storhandlade. Det tog väldigt lång tid. Jag brukar vara rätt snabb på att handla, men nu var det ju så noga att se till att utnyttja varenda krona jag hade på de där kvittona. För skulle jag inte komma upp i rätt summa så skulle jag ju gå miste om pengar. Och det kan vi ju inte tillåta! Plötsligt kändes inte 754kr som så mycket pengar längre.. Men det gick, till slut. Jag hamnade på exakt 755kr, hade fem enkronor i plånboken, men kassörskan gjorde fel när hon slog in kvittona så jag behövde aldrig ge henne någon krona. Så perfekt! Kom hem med en del grejer jag inte behövde, som tandkräm, bomullspinnar osv, men vafan. Då sparar jag pengar på det senare i så fall!

Det viktigaste var i alla fall att jag fick handla all mat jag behöver för att klara mig fram till det nya året! Joakim kom hem till mig och jag gjorde storkok, ris med kycklingwok, mycket gott!

Nu är det läggdags, god natt!

Usch, idag är ingen vidare bra dag. För det första kunde jag inte sova igår. Min magkatarr gjorde det helt omöjligt! Jag hade sån fruktansvärd smärta i magen som var helt uppsvälld. Måste varit alla de där popcornen och läsken! Jag gick och la mig vid 22, vid 00 gick jag till slut upp och satt och fixade med min ansökan till SOC. Till slut, vid halv två hade smärtan gått över och jag kunde slappna av och somna.

Sen hade jag jättesvårt att komma upp imorse, och när jag väl kom upp fick jag inte i mig någon frukost, osv osv.. Men till slut kom jag i alla iväg till skolan, och då insåg jag att vi inte hade lektion idag. Jättekul. Då hade jag ju kunnat ta det lite lugnare imorse.. Suck. Jag försökte sätta mig ner och plugga lite på egen hand inför provet på onsdag (sista provet för terminen, Negativa tal, superlätt), men jag kunde inte tänka. Det kändes som om jag inte hade sovit på en hel vecka.

Istället tog jag mig iväg till SOC-kontoret där jag kopierade alla papper och till slut lämnade in min ansökan. Vi får väl se när jag får komma dit och träffa en handläggare och när jag får pengar, men jag skulle gissa att det dröjer ännu en månad. Jag får ju min Aktivitetsersättning av Försäkringskassan på måndag i alla fall..

När jag kom hem åt jag lunch och la mig på soffan, jag var helt övertygad om att jag skulle somna, men det gjorde jag inte! Har bara legat och tittat på tv-serier och känt mig sjuk. Fötterna gör fortfarande omänskligt ont, magen gör ont, och tandköttet gör ont.. Jag hade planerat att städa och åka och storhandla idag, men det kändes som helt omöjliga uppgifter.

Men så när jag legat på soffan i kanske 3h, då fick jag plötsligt en våg av energi, men just när jag satte mig upp kom världens migränattack. Aj aj aj! Så det var bara att ta en migräntablett och lägga sig ner igen. Men den här gången stängde jag datorn, släckte lampan och tog av mig glasögonen. Precis när jag börjat slappna av så ringde telefonen. Det var käraste Eva ifrån söder som var pratsugen. Henne kan man aldrig säga nej till! Vi hörs så sällan nu för tiden och jag saknar henne massor. Det var trevligt att få höra hennes röst! Det enda problemet är bara att vi aldrig lyckas prata korta stunder, utan det hinner lätt gå tre timmar innan vi äntligen lyckas slita oss. Vilket vi också måste, för det är inte bra för någon av oss att prata så länge i telefon! Men, härligt var det.

Precis efter jag lagt på luren ringer Joakim och vill komma över. Så nu sitter jag här och väntar på honom, migränen har äntligen lättat och jag ser väldigt mycket fram emot att få sova..

Haha. Jag åkte hem ganska tidigt ifrån Annelie idag för att hinna hem innan Ike åkte till Arlanda, eftersom han hade mina nycklar. Så vi sa hejdå för tredje gången och han verkade komma iväg med alla sina saker. Jag var också tvungen att lämna matlådorna jag fick av Annelie i frysen, för kl 15 skulle jag möta min kompis Leah inne i stan.

Jag fick en biobiljett av ett företag för några månader sen, som tack för att jag varit med i en undersökning. Och trots att vi hade svårt att hitta dag och tid som passade oss båda så lyckades vi komma iväg idag för att se på den senaste filmen i Twilight-serien. Så bra den var! Ungefär precis som jag hade väntat mig. Jag fick också en kupong på popcorn och läsk, gissa om det var gott! Jag älskar SFs popcorn! Förutom att de fräter sönder munnen, då.

Se vad mycket kul man kan ha, trots att man är fattig som en kyrkråtta! Nu ska jag titta på lite True Blood (mer vampyrer), innan jag ska sova.

Kram på er, hoppas ni också haft en bra helg!

Alltså det finns ingen hejd på hur fantastiska mina vänner är! Utan de skulle mitt liv vara ingenting..

Idag har jag tvättat och sagt hejdå till Ike som åker till Nigeria imorgon. Men först skulle han klippa sig, så han åkte hemifrån innan mig. Jag skulle nämligen träffa min underbara kompis Annelie. Vi handlade och gick hem till henne och lagade mat och pratade pratade pratade. Som vanligt, hehe!

När vi står där och lagar mat så ringer Ike och säger att han inte tagit sina nycklar med sig. Suck och stön, det är inte första gången det händer, han är en väldigt disorienterad människa! Så han fick ta sig hem till Annelie och hämta mina, den stackaren. Sen var maten klar och det var sååå gott! Efter maten spelade vi ett spel som heter Bezzwewizzer Underhållning, som är som TP fast något annorlunda, och frågorna i just det här spelet handlar om film, böcker och tv. Superkul!

Jag blev ordentligt bortskämd av Annelie som jag alltid blir, hon är som en storasyster till mig. Jag fick massage, och godis och ostbågar. Och vi lagade extra mycket mat så det räckte till tre matlådor var!

Nu är vi jättetrötta och ska sova.

Hade jättesvårt att komma iväg till skolan imorse! Jag var såå trött och jag har något fruktansvärt ont i fötterna. Jag tror att jag lyckades gå något för mycket igår.. Det blev ca 17.000steg, men var det värt det om jag nu har en hemsk smärta?

Hann vara med på Matematiklektion i en timme i alla fall, innan jag var tvungen att gå på ett möte med SOC. Det var ett "akut"-möte eftersom jag inte har några pengar alls till mat osv. Det gick väldigt bra, jag fick Matrekvisitoner av henne, två stycken à 377kr. Kände mig nästan rik! Jag ska åka och storhandla på Willy:s på måndag. Jag har frågat, och de tar emot såna som tur är.

Hur som helst, efter det åkte jag hem och åt lunch och sen fixade jag mig och drog hem till Joakim. Hade lika mysigt som vanligt och blev bjuden på sushi! Jag glömde ju skriva det när jag skrev om mina pizza-cravings, att jag också haft ett sjukt sug efter sushi, då jag inte ätit det på flera månader. Däremot skrev jag det på FB, och det undgick ju inte honom, så han föreslog att vi skulle gå och äta det på en av de bästa sushirestaurangerna i Stockholm, som råkar ligga väldigt nära där han bor. Så gott var det!!! Han är för snäll!

Efter det åkte jag hem, eftersom jag ska upp och tvätta kl 10 imorgon. Så, god natt!

Idag står det egentligen Pulspass på schemat, men eftersom jag fortfarande har jätteont i tanden och det börjar blöda så fort jag är aktiv så fick jag låta bli det. Hade dessutom bestämt med min kompis Anna att jag skulle följa med henne och promenera inne i stan, då hon gör det varje må-fre eftersom hon är en professionell dog-walker, så jag kände inte så dåligt samvete över att inte åka till gymmet.

Och vilken dag det blev! Lång promenad med Anna och hundarna på Gärdet i det soliga vädret, sen tog vi hennes cykel och jag skjutsade henne till Fältöversten. Där köpte vi en födelsedagspresent till hennes pojkvän Emil som fyller år på söndag, och så bjöd hon mig på fika, så snäll! Det var riktigt trevligt. Sen cyklade vi tillbaka till Gärdet innan vi sa hejdå.

Därifrån skulle jag åka till Liljeholmen och träffa min ITRIM-kompis Hanna, men hon mådde inte så bra så vi ställde in det. Istället tog jag en promenad med pojkvännen Joakim inne i stan innan jag kom på att Skeppsholmens Folkhögskola ju hade Eldfest idag, så Joakim åkte hem och jag tog färjan dit. Lite julstämning fick jag då!

Det var mysigt på Skeppis som vanligt, och det var kul att återse de få vänner som var där som jag gick tillsammans med förra vintern. Jag hade missat eldshowen osv men fick i alla fall sitta och lyssna på de duktiga musikanterna som spelade och sjöng jättebra, man blir alltid lika imponerad!

Ja och sen åkte jag hem och nu är jag helt slut och har megaont i fötterna och ska sova.
God natt!

Ni är inte så många men det skulle göra mig så glad om ni kunde kommentera lite då och då. Jag har full förståelse för om ni inte orkar läsa mina långa inlägg, jag ska försöka skriva lite kortare inlägg, men snälla, ett litet ord bara?

Kanske ni har några frågor eller tycker jag borde skriva om något speciellt, säg bara till i så fall! Jag hoppas att ni har det bra, kramar på er!

Det blev att stanna hemma från mitt fullspäckade schema för dagen. Jag har haft feber och ont och känt mig helt energilös och inte lyckats få något gjort eller komma iväg någonstans. Det är fortfarande jobbigt att äta, men så länge jag tar smärtstillande så är det helt okej.

Sötsuget som jag hade i helgen har fortsatt ända sen dess men det blir svagare för var dag. Däremot har salt och fettsuget kommit och jag vill ha chips och pizza. Jag vet inte när jag åt varken pizza eller chips senast, så länge sen var det! Men nu vill jag alltså ha det. Det är inte lika starkt som sötsuget var i helgen, men ändå.

Köpte biljetter idag för min resa till hemstaden över jul. Dock med Mammas pengar, eftersom jag inte har några själv. Men ju tidigare man köper dem, desto bättre. Jag ville köpa dem redan för två veckor sen, men i och med att Mamma och Lillebror ska åka samtidigt med mig tillbaka upp till Stockholm efter jul så var jag tvungen att vänta tills de bestämt sig. Men så idag fick vi det gjort i alla fall och det blev inte så dyrt i alla fall.

Kostnadsförslaget från Tandläkaren kom idag, det var snabbt jobbat, I like it! Det ser bra ut också, jag tror Soc kommer gå med på det. Nu ska jag försöka äta lite middag och tvätta lite kläder för hand eftersom rena kläder börjar ta slut och jag ska inte tvätta förrän på lördag.

Hade en väldigt jobbig måndag men jag lyckades ändå att få gjort allt som jag var tvungen att göra. Så det kändes bra! Idag fortsatte jag på samma spår, vilket kändes ännu bättre. Nu har jag mer ordning i mitt kaos med ansökningar, papper som ska skickas in och samtal som ska ringas osv.

Jag lyckades också fixa en tid till Tandläkaren i Hallunda, så jag var där imorse. 5 hål! Plus den tanden uppe i högra hörnet, som var mest trasig och gjorde mest ont. Den tog han bort! Jag är egentligen väldigt obekväm hos Tandläkarna nu för tiden, för jag spänner käkarna och trycker ihop tänderna väldigt mycket om dagarna när jag är stressad osv, och även när jag sover, så att hålla munnen öppen sådär myckdet sådär långa stunder blir väldigt smärtsamt för mig. Så senast jag var hos Tandläkaren, för två år sen, då lyckades jag förmedla det till min dåvarande Tandläkare (som var jättesnäll, ung, förstående och hjälpsam), så då fick jag lugnande av henne innan jag skulle göra en lagning eller liknande, samt såna stora gummiklossar som hon la mellan käkarna, så munnen var öppen med hjälp av dem. Det underlättade något otroligt!

Jag berättade alltså samma sak för min nya Tandläkare i Hallunda idag, och han sa att han också brukar använda såna klossar, men själv fick jag inga. Snyft! För det gjorde såååå ont ska ni veta! Det gör så ont när det går för lång tid, att jag ligger och spänner hela kroppen, och därmed skakar i den, och även att tårarna rinner som fan från ögonen, trots att jag inte gråter! Så de trodde jag var rädd för att han drog ut min tand, men det var jag inte! Visst var det läskigt osv, men inte så att jag skulle ligga och skaka och gråta för det. Vi började med en undersökning av alla tänder, och sen bestämde att vi att han skulle dra ut den döda tanden på direkten, för att den var ett hopplöst fall och om jag skulle vilja göra det en annan dag så skulle det inte bli förrän om tidigast två veckor, och så länge ville jag inte vänta!

Kände mig faktiskt väldigt trygg med honom och det var inte så jobbigt att ligga där som det brukar göra! Så han ska göra ett kostnadsförslag och sen när SOC beviljat det ska jag boka nya tider för de andra tänderna. Skönt att ha blivit av med den, men det gör så djävulskt ont i hela munnen trots både Naproxen och Alvedon, gaaaah. Plus att jag fick feber och har inte kunnat äta så mycket idag pga detta.. Men det har gått bra ändå! Pojkvännen följde med hem till mig efter att jag varit i Sollentuna på terapi, så vi har myst och pratat och han har tagit hand om mig som är "sjuk". Han tyckte jag var supermodig som vågade dra ut tanden, själv hade han varit livrädd sa han! Faktum är att jag har varit väldigt dålig på att ta hand om min kropp hela mitt liv, så det är inte konstigt att tänderna går sönder. Plus all medicin jag tar och jag har också märkt att när jag har en väldigt stressad och orolig period i mitt liv, då går tänderna också sönder lättare. Men nu ska jag verkligen anstränga mig för att bli bättre på att ta hand om mig själv, kroppen och tänderna också!

Pojkvännen åkte hem för en stund sen,  men jag önskar att han hade sovit här.. Men man kan ju inte alltid få som man vill! Imorgon blir det mycket att styra med, först skola, sen tre timmars gruppterapi på KS och sen ska jag till ITRIM för ett gruppmöte där också. Fick inte åka och träna idag pga tanden, det var synd.. Menmen får ta igen det senare i veckan!

Nu ska jag strax gå och lägga mig!

Såg den här videon på FB. OMG, känner så starkt för den här killen! Så fantastiskt stark och modig. Älskade, älskade människa.. Jag hoppas ni sprider den vidare!

Drog igång peppandet igår och följde med Joel på Technospelningen. Det var grymt kul och bra musik och härliga människor, men tyvärr orkade jag inte dansa så mycket då jag fick så jävla ont i fötterna.. Plus att jag hade en jävla tandvärk och var lite för trött. Men en del dans orkade jag med i alla fall! Joel är så snäll som bjuder mig!!!

GISSA om jag har ont idag! Kunde knappt gå imorse.. Men nu har fötterna vant sig lite mer i alla fall. Fan vad jag längtar tills jag är 50kg lättare, vilken glädje!!! Då ska jag fan inte göra annat än dansa. Jag måste gå till tandläkaren i veckan alltså jag står inte ut längre.. Blir tvungen att låna pengar av någon, men vafan, jag klarar inte av att ha såhär ont längre!

Lånade Ikes mobil och tog lite egoposebilder på mig själv innan jag gick ut, kände mig ganska fin ändå! Det är skitpissig kvalité, jag har försökt fixa de lite i Photoshop, men.. Ah.

 

Jag önskar så mycket att jag hade en kamera! Då hade jag kunnat visa er resultaten bildligt också. Men förhoppningsvis kan jag låna en då och då! Sitter och lyssnar på techno nu för jag och Joel ska ut och dansa ikväll. Har varit jättepepp i flera dagar, men just nu känner jag mest för att göra ingenting alls. Mest vara hemma och mysa!

Men kanske att jag tröttnar på det om ett tag och blir superpepp, vi får se! Ska nog ta och ställa mig och diska och laga mat nu i alla fall. Tyvärr så måste man ju äta ibland också.

Hejhallå!
Jag vill tipsa om en sida jag hittade igår! Den heter KROPPSBILDER och det är en tjej som lägger upp bilder som folk skickar in på sig själva, där man ser hur de ser ut (oftast utan kläder), och deras längd och vikt och förhållande till sin kropp. Jag tycker den är väldigt intressant och jag hittade den när jag ville se hur de flesta tjejer ser ut som är lika långa som jag och är normalviktiga, för att få en bild om hur jag skulle kunna se ut.

Hittade en del bilder på tjejer som jag tyckte såg normalviktiga ut, de såg friska ut och var lagom kurviga, men så när jag såg på deras mått så var de runt 170cm och vägde runt 90kg. VA! Det kunde jag fanimej aldrig tro. Om jag såg ut som de skulle jag vara överlycklig! Och att då tänka att när jag kommit ner till 90 ska gå ner ytterliggare 15kg! WHAAAT. Svårt att få in i skallen. OKEJ, låren kanske var lite fylliga och gick ihop, men jag gillar ju att tjejerna har kurvor och lite fylliga lår, det är kvinnligt och vackert. Tjock och fyllig är inte samma sak! Men okej, jag ska erkänna att det vore guld att ha lår som INTE går ihop, det är faktiskt inget roligt.

Jag får inte lägga upp bilder därifrån här på min egen blogg men jag tycker verkligen att ni ska gå in där och kolla, det är otroligt många som har haft ätstörningar osv men som blivit bättre fysiskt, men som fortfarande mår dåligt psykiskt och har svårt att komma överens med sin egen kropp. Jag tycker man kan lära sig en del av det!

Jag har satt som en slags gräns att jag ska försöka gå ner 55kg så jag hamnar på 75kg, för då är jag NORMALVIKTIG, men sen om jag inte trivs med det får vi se senare. Mitt mål är egentligen att kunna handla vanliga, snygga kläder på H&M som alla andra, att kunna gå uppför en trappa utan att få andnöd och att kunna böja mig ner och knyta skorna utan att bli blå i ansiktet, kunna springa och leka med barn, kunna ha sexiga underkläder och känna mig sexig i dem, att få plats i karusellerna på Tivolin, att kunna åka en Segway (de har maxvikt på 110kg), att kunna gå på middagar och fester utan att ha ångest över maten, jag vill gå på danskurs, jag vill kunna gå utan att ha dödsont i fötterna hela dagarna, jag vill kunna börja rida och spela tennis igen, jag vill kunna gå på stranden i baddräkt, osv osv osv..! Allt det här är egentligen viktigare än vad det står på vågen, men att få vara en sund, frisk och lättsam människa är en riktigt stor, fet jävla bonus!

Alltså just nu har jag ett sånt förbannat jävla sötsug så jag vet inte var jag ska ta vägen. Jag blir tokig! Har ingen som helst aning om var det här suget kommer ifrån, kan inte identifiera någon känsla kopplat till det. Pojkvännen har varit här och vi har spelat spel och haft roligt, så..? Egentligen har jag haft suget hela dagen, men det blev mycket värre nu ikväll, för kanske en timme sen och nu kan jag fan inte tänka på något annat.

Är nog mest sugen på choklad. Skulle lätt kunna slicka i mig en halv burk NUTELLA nu på momangen, om jag hade någon.. Som tur är har ju jag aldrig varit en sån som lagrar, så jag har ju aldrig sånt hemma. I värsta fall ställer jag mig och bakar om jag nån gång skulle ha grejer till det, vilket jag alltså inte har nu och går nästan bärsärkargång här.

Det är fanimej som vilket drogmissbruk som helst! Alla som förnekar det är dumma i huvudet, det är min åsikt. Alla som vet hur ett beroende fungerar kan bara inte förneka det, så är det ju bara..

ÅH! Nä, jag ska ta och sätta på en film och försöka distrahera mig så mycket som möjligt. Förhoppningsvis går det väl över snart. Känner mig hungrig också, åt middag för tre timmar sen så SÅ idiotiskt är det ju inte, men ändå, jag har ju magkatarr och vet att man lätt blir lurad. Plus att jag brukar inte äta något mer efter middag, men då sover jag ju oftast tidigare också. GAH vilket jävla elände det här med mat är jämt!

Faaaaaaaaaaan.

Hej på er.
Jag har gjort en skitsnygg vikttabell i Excel som jag kommer att lägga upp här varje månad. Jag börjar från och med idag, då jag vägde mig på ITRIM, sen kommer jag att väga mig 1ggn/månaden och lägga upp resultatet här. Jag har bestämt mig för att börja med ITRIMS VLCD-produkter den 1 januari 2012, se det som att mitt nya liv börjar första dagen på det nya året. Jag har också bett om att få bli opererad TIDIGAST vecka 6, dvs andra veckan i Februari. Då hinner jag gå på VLCD i 3 veckor och sedan MODIFAST i 2 veckor, och om jag skulle få en operationstid senare så kan jag bara fortsätta med ITRIMS LCD-produkter efter VLCD-perioden och sen börja med MODIFAST 2 veckor innan operationen. Jag känner mig mycket nöjd med detta beslut och denna planering. Och för mina smarta tankar om detta fick jag mycket beröm av min Hälsorådgivare idag, det gjorde mig väldigt glad.

Här kommer i alla fall första delen i vikttabellen!

Japp, det var det! Lite annorlunda ändå från sjukhuset igår. Nu ska jag åka in till stan och umgås med pojkvännen.
Ha en fin fredag! Kramar.

Innan läkarbesöket fick jag kolla blodtryck, mäta längd och midja och väga mig. Jag fick göra detta med både skor, underkläder, leggings, tunika och kofta på, så jag antar att mina mått blev en aning värre än vad de egentligen är, men jag tänkte att jag ska skriva upp här vad det blev men också skriva upp när jag väger mig på ITRIM, vilket jag kommer göra mer regelbundet. Blodtrycket var perfekt, som alltid. Har aldrig haft problem med det!

LÄNGD - 172cm.
MIDJA - 145cm.
VIKT - 133kg.

BMI - 44,9.



Senast jag vägde mig innan idag var för en månad sen på ITRIM, och då vägde jag ca 128kg. Så jag borde väl ligga mellan 128kg och 133kg någonstans. Jag ska dit imorgon för ett samtal med min Hälsorådgivare Helen, så jag kommer väga och mäta mig då, så får vi se.

Så om vi ska gå enligt BMI så ska jag alltså väga mellan 65kg och 75kg. Det är möjligt att jag kommer fram till att jag trivs bäst med att väga mellan 75kg och 80kg, och då tycker jag det är okej, absolut. Mer än så går inte att säga förrän man är där på riktigt. Jag har ju varit överviktig sen jag var 11år, så jag vet inte alls hur min kropp kommer att se ut och jag har ingen aning om hur jag kommer att känna mig då, så det där med exakta antal kilon struntar vi i tycker jag! Att jag kommer ner under 100 är ett mirakel bara det!

Nu börjar huvudvärken så sakta försvinna, vad skönt. Ska sätta på en film och mysa under täcket!
God natt.

Jaha! Då har man varit på gruppinformation om GBP och även på ett läkarbesök! Bollen är i rullning, som man brukar säga. För nuvarande är det 2 månaders väntetid på operation, vi kommer få kallelse på posten. Man kunde önska om hur tidigt/sent man vill bli opererad. Jag sa efter 1 januari 2012.

Men nu funderar jag på att ringa imorgon bitti och ändra det. Jag har fått klartecken ifrån både dietisten och läkaren att jag kan gå på ITRIMs måltidsersättning innan operationen och jag vill ju gärna hinna göra det. Det känns liksom bäst så, på något sätt. Som en slags kompromiss. Jag är på ett sätt tvingad till operation då det är det enda långvariga sättet för en person med så mycket övervikt som jag har att gå ned och behålla vikten. Det är nästintill omöjligt att göra det utan kirurgi. Plus att jag vill försöka minimera riskerna för överflödshud så mycket som möjligt!

Jag tror fan jag gör så.. I så fall, om det går bra för dem, så kommer jag inte opereras förrän i mitten på april, men för mig gör det faktiskt ingenting. Jag tror faktiskt att jag har mer att vinna på det än att opereras på en gång. En del ville opereras så fort som möjligt. Hua.

Jag gillade läkaren, han var ganska ung och kool, och han sa att han kunde höra att jag är påläst och vet vad det är jag ger mig in på och varför. Han blev också imponerad av min motivation, just som dietisten igår. Nog för att jag helst av allt skulle slippa opereras över huvud taget, men eftersom jag mer och mer inser att det är mitt enda alternativ till att kunna nå min idealvikt och stanna där, så blir jag ju mer och mer motiverad till att göra det bästa av situationen. Jag är en sån typ av person, jag föredrar att planera och förebygga och förbereda mig så mycket som möjligt. Ju mer jag vet vad jag har att vänta mig, desto bättre. Plus att jag tror jag vinner stort på att avveckla mitt gamla ätbeteende så mycket som möjligt innan operationen också. Jag ser det som en avvänjningsperiod, då det faktiskt är så att cellerna i kroppen förväntar sig den mängd fett och socker den är van att få, så det blir ju som om man skulle sluta med droger. Och ju längre jag jobbar med det, desto bättre. Jag tror det blir lättare för mig sen efter operation, att jag då förhoppningsvis inte har så starkt sug efter just fett och socker (som minskas automatiskt också i och med operationen), och att jag då håller mig borta från att "prova" det mer och mer.

Träffade också de två som var med mig hos dietisten igår idag igen, och vi utbytte kontaktuppgifter med varandra så att vi kan dela den här resan, det känns riktigt bra. Att veta att en annan går igenom exakt samma sak som en själv, känns som en tröst och en trygghet på något sätt.

Har haft en jobbig huvudvärk sen kl 17 idag och trots diverse smärtstillande så vill den inte ge med sig. Kan det vara vätskebrist? Jag tränade ju ett riktigt hårt pulspass idag och har kanske inte druckit tillräckligt.. Eller är det migrän? Jag minns att jag hade ju huvudvärk imorse också. Ska lägga mig i sängen och se på lite film kanske det går över.

Men först ska ni få se hur måtten på sjukhuset blev!

God morgon på er.
Pojkvännen sov här inatt och har just åkt iväg till jobbet, vilket var superbra för mig eftersom det drog mig upp ur sängen i tid. Tyvärr har jag huvudvärk, jag hoppas att det blir bättre efter frukosten.

Nu känns det verkligen att det är vinter, trots att snön håller sig borta, för det är riktigt mörkt ute. Har drömt en massa konstigt inatt, men det mest läskiga var att jag drömde att jag skulle opereras. NU. Jag gick och väntade på att de skulle skriva in mig och jag var så jävla nervös, hade nästan en panikångestattack. Det kändes så obehagligt! Sen låg jag äntligen där på britsen och de körde runt mig och fyfan vad rädd jag var! Väntade bara på att de skulle söva mig så jag skulle slippa oroa mig mer.

Usch, lite jobbigt ändå. Jag är rätt säker på att allting kommer gå bra när jag opereras, jag läker bra och jag har bra värden osv, men ändå kan jag inte låta bli att oroa mig för att jag ska må så otroligt dåligt både innan och efter operationen. Jag har frågat min Mamma om hon kan komma och vara med mig på sjukhuset men hon var väldigt tveksam till det. Och då vet jag inte vem jag ska fråga, liksom. Det känns ändå viktigt på något sätt att i alla fall NÅGON jag litar på och känner mig trygg med följer med mig.. Blä, blev lite ledsen nu då jag insåg att jag egentligen inte litar särskilt mycket på folk. Har vetat det länge, men jag trodde att jag hade blivit bättre på det.

Nä, nu ska jag fixa frukost och titta på lite film eller något så jag får vila tankarna och oron litegrann.
Kram!