GBP.
Jaha! Då har man varit på gruppinformation om GBP och även på ett läkarbesök! Bollen är i rullning, som man brukar säga. För nuvarande är det 2 månaders väntetid på operation, vi kommer få kallelse på posten. Man kunde önska om hur tidigt/sent man vill bli opererad. Jag sa efter 1 januari 2012.
Men nu funderar jag på att ringa imorgon bitti och ändra det. Jag har fått klartecken ifrån både dietisten och läkaren att jag kan gå på ITRIMs måltidsersättning innan operationen och jag vill ju gärna hinna göra det. Det känns liksom bäst så, på något sätt. Som en slags kompromiss. Jag är på ett sätt tvingad till operation då det är det enda långvariga sättet för en person med så mycket övervikt som jag har att gå ned och behålla vikten. Det är nästintill omöjligt att göra det utan kirurgi. Plus att jag vill försöka minimera riskerna för överflödshud så mycket som möjligt!
Jag tror fan jag gör så.. I så fall, om det går bra för dem, så kommer jag inte opereras förrän i mitten på april, men för mig gör det faktiskt ingenting. Jag tror faktiskt att jag har mer att vinna på det än att opereras på en gång. En del ville opereras så fort som möjligt. Hua.
Jag gillade läkaren, han var ganska ung och kool, och han sa att han kunde höra att jag är påläst och vet vad det är jag ger mig in på och varför. Han blev också imponerad av min motivation, just som dietisten igår. Nog för att jag helst av allt skulle slippa opereras över huvud taget, men eftersom jag mer och mer inser att det är mitt enda alternativ till att kunna nå min idealvikt och stanna där, så blir jag ju mer och mer motiverad till att göra det bästa av situationen. Jag är en sån typ av person, jag föredrar att planera och förebygga och förbereda mig så mycket som möjligt. Ju mer jag vet vad jag har att vänta mig, desto bättre. Plus att jag tror jag vinner stort på att avveckla mitt gamla ätbeteende så mycket som möjligt innan operationen också. Jag ser det som en avvänjningsperiod, då det faktiskt är så att cellerna i kroppen förväntar sig den mängd fett och socker den är van att få, så det blir ju som om man skulle sluta med droger. Och ju längre jag jobbar med det, desto bättre. Jag tror det blir lättare för mig sen efter operation, att jag då förhoppningsvis inte har så starkt sug efter just fett och socker (som minskas automatiskt också i och med operationen), och att jag då håller mig borta från att "prova" det mer och mer.
Träffade också de två som var med mig hos dietisten igår idag igen, och vi utbytte kontaktuppgifter med varandra så att vi kan dela den här resan, det känns riktigt bra. Att veta att en annan går igenom exakt samma sak som en själv, känns som en tröst och en trygghet på något sätt.
Har haft en jobbig huvudvärk sen kl 17 idag och trots diverse smärtstillande så vill den inte ge med sig. Kan det vara vätskebrist? Jag tränade ju ett riktigt hårt pulspass idag och har kanske inte druckit tillräckligt.. Eller är det migrän? Jag minns att jag hade ju huvudvärk imorse också. Ska lägga mig i sängen och se på lite film kanske det går över.
Men först ska ni få se hur måtten på sjukhuset blev!
Kommentarer
Trackback
