MINUS 55 KG

Hah, kolla vad jag hittade! Det är ju helt perfekt. Jag har hört från många håll att Keldas soppor funkar bra och att man kan bara slänga i lite extra protein och kolhydrater däri så är det fixat, men här har ju Kelda själva till och med fixat en massa goda recept tillsammans med sopporna. Underbart!

Någon av er som vet hur det blir med dessa soppor efter att man frusit in och värmt upp de? Jag hoppas att det blir bra, verkligen. Eftersom man måste äta helt slät soppa tänkte jag hälla soppan i min mixer, lägga i lite protein och kolhydrater, mixa, och sen frysa in. Hur låter det, ni som vet?

Nu blev jag jättepepp! Men jag undrar hur det ska gå med avsmakningen..? Hihi.

Ja, mina fina vänner Leah och Peter ska gifta sig i sommar och idag skulle Leah och vår gemensamma vän Alicia gå på Allt om Bröllops Bröllopsmässa i Nacka och de tyckte jag skulle följa med. Och eftersom jag inte hade något bättre för mig så tänkte jag att ja, det kan jag ju göra.

Som jag skrev förut så har jag alltid ratat såna superromantiska saker förut, men nu märker jag att jag börja tycka mer och mer om sånt. Antar att det är för att jag får bättre och bättre självkänsla och börjar så smått inse att, vafan, varför skulle inte jag också få uppleva romantik och passion?

I alla fall så måste jag erkänna mig ganska omvänd efter den här dagen, för fan vad underbart att få gå i brudklänning (med mitt nya jag, förstås) och ha en stor ceremoni och fest endast för att fira min kärlek till min partner! Jag har inte heller varit så särskilt feminin tidigare, jag har alltid tänkt att, det spelar ingen roll om jag har smink eller klär upp mig, för jag är ju ful ändå, men det är samma sak där, mer och mer av det har vuxit fram och jag hoppas att det kommer ännu mer med tiden! Jag kommer nog aldrig bli en bimbo osv, men det vore ändå kul att få klä sig och styla sig så som man helst vill göra och känna sig snygg. Jag menar som det är nu kan jag ju inte ha de kläder jag helst skulle vilja osv.

Ja så jag gick där och drömde bland sidensläp och tiaror och bordsdukningar och allt möjligt.. Det var modevisning också, det var jätteroligt, många fina klänningar! Fast jag vet redan hur min klänning ska se ut om jag någon gång gifter mig.. Och alla utställare hade varsin tävling och NKs porsling och glas hade så att man fick göra sin egen dukning och sen fotade de den och så kunde man vinna 2000kr hos dem på porslin eller glas. Det var jättekul! På bilden nedan kan ni se hur min blev. Jag körde elegant och stilrent, till och med utan bestick, haha.

Men nu ska ni få höra det allra bästa med mässan för mig! ALLA utställare bjöd ju som sederna sig bör på godis eller annat gott, och det fanns allt mellan karameller, jordnötter och ett företag som hyr ut chokladfontäner var där och de hade FYRA stycken chokladfontäner med massor med choklad som rann osv.. GISSA om det var svårt att låta bli! Men, trots ett par sviktande minutrar så lyckades jag faktiskt att hålla mig ifrån att ta en enda droppe eller smula av någonting! Jag är så stolt över mig själv!

Plus, att Alicia gjorde också en GBP så sent som den 16/12-11, så jag passade på att fråga ut henne om det och vi ska även träffas på torsdag och umgås och prata mer om det här. Hon insisterar på att jag fixar med lite soppor redan nu som jag frysa in och sen bara värma när jag kommer hem från sjukhuset. Jag har hört det förut att det kan vara bra att göra så, men de gånger jag fryst soppa har den blivit grynig osv sen när den värms upp och det är ju inget gott alls, så jag var väldigt skeptisk till det.. Men hon lyckades övertyga mig och jag ska leta upp ett par bra recept och fixa det nu under veckan.

Någon av er som har recept på goda soppor som är uppvärmbara?

Eftersom mässan var i Nacka passade jag på att åka förbi Joakim en stund på vägen hem, vi pratade och hade det riktigt mysigt. Det tråkiga är bara att när jag skulle åka hem från honom så började det göra jätteont i benen! Alltså i låren främst, det kändes som mus/tennisarm brukar göra.. Och precis samma smärta hade jag i axlarna och överarmarna i fredags, jag tänkte att det var för att jag tog i hårt på gymmet. I och för sig så kom vi ju till mässan kl 11 och åkte därifrån vid 17.15, så förutom när vi tittade på modevisningen och tjejerna åt lunch så gick vi konstant i nästan 6 timmar! Kanske inte så konstigt att jag har ont i benen då? Däremot, vilket förvånade mig, så har jag inte alls så ont i fötterna som jag trodde att jag skulle ha. Det är ju skönt i alla fall!

Nu blir det sova i alla fall, hoppas ni haft en bra söndag ni med!

Usch det där med måltiderna funkade inte alls idag.. Vaknade vid 10, men drack inte frukostshaken förrän 12.30.. Och jag mådde ju inte så bra då kan man säga.. Gelé i benen och lätt yrsel när jag skulle gå till tvärbanan från Joakim. Ja och sen fortsatte det lite si och så under dagen och nu ikväll skulle jag ta sista shaken tidigast 22.30.. Men jag var ju så jävla trött och ville gå och lägga mig, så jag försökte att strunta i den. Problemet var ju bara det att min kompis Jenni kom hit och hängde med mig idag och hon sover över, så vi la ju oss och snackade en massa och nu har hon somnat och jag blev skiiithungrig, så var tvungen att gå upp och fixa mig den där shaken i alla fall..

Aja. Tur att det inte är såhär varje dag i alla fall! Jag hoppas ni har en bättre lördagsnatt än jag!

Igår skulle jag egentligen gå på gruppmöte på ITRIM, och jag hade jättesvårt att ta mig iväg, men till slut gjorde jag det i alla fall, och kände mig jätteduktig, men när jag kom ner till tunnelbanan så visade det sig att mitt SL-kort gått ut och jag kunde inte ladda på det då för jag har ju som sagt inget bankomatkort och så hade jag inte tillräckligt med kontanter på mig. Så jag gick hem igen!

Så idag började jag med att snålåka till Huddinge med en klasskompis som skulle på lektion på gymnasiet, själv gick jag till det ITRIM-center de har där och körde ett pulspass. Det var jättetungt första varvet, jag har ju inte tränat på minst 2 månader nu och så är jag ju extra svag nu när jag går på MODIFAST. Men efter första varvet när jag hade kommit igång så gick det jättebra. Det var superskönt! Jag gillade centret också, de spelade bra, peppande och hög musik, men tyvärr hade de problem med ventilationen eller något så det började lukta avlopp och det var inte trevligt! Det var till och med en tjej där som avbröt sitt pass för att hon inte pallade med lukten..! Jag hoppas att de har fixat det till måndag då jag ska dit igen.

Efter träningen gick jag till skolan och fixade intyg till SOC om att jag pluggar grundskolematte à 6 timmar i veckan, för de trodde mig inte och ville att jag skulle söka CSN. Haha! Jaja sen gick jag med det till SOC i alla fall, och sen gick jag till banken och fick ta ut pengar trots att mitt pass inte längre är giltigt och sen gick jag tillbaka till skolan och pluggade lite innan lektionen började kl 11.

Efter skolan åkte jag hem och bytte grejer i väskan, sen åkte jag till Stadsgårdskajen och hälsade kort på två barndomsvänner, Mia och Lindsey, de hade varit på kryssning och skulle med bussen tillbaka hem till Oxelösund. Men jag ville hälsa på de då det var så länge sen vi träffades, speciellt alla tre, och så gav jag Lindsey kartongen med Potatis/Purjolökssoppa, eftersom hon ska också operera sig, men i Nyköping, exakt en vecka efter mig! Då blev hon glad, hehe. Och så sa jag att de borde komma upp och hälsa på mig i sommar, det vore roligt att få visa upp Stockholms sommar för dem med dans och sånt!

Efter det tog jag bussen hem till Joakim och jag frös jättemassor så kröp ner i hans säng en stund innan vi tog en promenad bort till Hammarby Sjöstad och hyrde film. Jättehärligt med en promenad! Nu ska vi se på filmen och sen sova. Hoppas ni har en bra fredag!

Hade ställt klockan på 8 imorse men har inget minne av att den ringt och kom till liv först vid 9.30 men kom inte upp ur sängen förrän 25 minuter senare.. Så jobbigt alltså! Somnade ju vid 22 igår så tänkte att sova till 8 blir ju jättelänge, men nää det tyckte inte kroppen var tillräckligt ändå.

Menmen jag kom upp till slut i alla fall och jag hade absolut ingen som helst lust att ta mig iväg till tvättstugan men på något sätt lyckades jag få det gjort i alla fall. Då kände jag mig väldigt kompetent! Jag tog också reda på all ren tvätt direkt efter att den var färdig, det brukar jag vara dålig på, den får ligga i flera dagar ibland, men nu lyckades jag få det gjort på en gång, det var så skönt!

"Maten" har gått jättebra idag, jag har ätit alla måltider som man ska och har druckit massa vatten så allt har funkat toppen. Nu känns det lättare att sköta tider och matintag och det känns som att de 11 dagar som är kvar kommer att flyga förbi. Har läst mycket på FB-grupperna idag och känner mig laddad och helt fokuserad på detta.

Har också insett att jag inte kan förebygga och planera allt in i minsta detalj inför operationen, så därför har jag bestämt mig för att släppa lite på kontrollen och känna mig trygg med att alla vet vad de ska göra och att jag kommer få allting som jag ska på sjukhuset och att jag kommer att få hjälp av mina vänner när jag ska in och ut.

Jag känner en längtan till när operationen är gjord, jag är hemma igen och har börjat mitt nya liv. Vill att det ska gå fort så jag kommer dit snart! Har också skrivit ett schema idag om hur jag vill att min vardag ska se ut och jag blir jättepepp av det, jag har tänkt mig 4 pulspass i veckan, en vilodag och 2 promenaddagar. Tänkte börja med det redan imorgon och dra ett pulspass, hoppas jag orkar det!

Man har ju inte så mycket energi nu, jag känner hur trött och svag jag blir bara av att gå uppför en trappa osv. Idag har jag också varit lite lättirriterad, men jag vet ju vad det beror på så jag bryr mig inte så mycket om det. Folk i min närhet vet ju också så de har större förståelse.

Nä nu ska jag krypa ner i sängen, är så trött!
Jag hoppas ni har det bra!

Usch ikväll är jag så jävla trött så det finns inte, kan knappt sitta upp! Jag gick upp kl 6 imorse och tog mig iväg till skolan, hade mattelektion 8-10. Efter det stannade jag kvar två timmar för att hjälpa klasskamrater med någon svenskauppgift. Efter det åkte jag iväg till KS för gruppterapi. Pratigt och roligt, men jobbigt på samma gång. Som de flesta gånger alltså!

Direkt därifrån åkte jag till passmyndigheten och fixade nytt ID-kort. Mitt sista ID-kort gick ut för över ett år sen och jag har använt mitt pass istället. Dock har jag nu ändrat stavning på mitt namn och mitt pass är inte längre giltigt, så därför måste jag ha ett nytt ID-kort.

Jag har heller inget bankomatkort eftersom det gick sönder i höstas och jag har väntat med att skaffa ett nytt tills mitt nya namn blev klart. Jag trodde jag skulle få vänta jättelänge i kö på passmyndigheten men jag hade tur och det gick jättefort. Jag är så jävla slut så jag kommer kasta mig i sängen så fort jag skrivit färdigt det här inlägget.

Med MODIFAST har det gått bra idag, jag tog frukosten på bussen till skolan och sen mellanmål vid 10. Sen vid lunchen kom jag på att jag bara ska äta 4påsar/dagen så mellanmålet kl 10 var väl inte så bra. Så då tog jag bara en halv shake till lunch 13.30 och så tog jag andra halvan vid 17. Får göra så att jag delar på mellanmålet förmiddag och eftermiddag de dagar som är långa, för annars funkar det inte.

Till middag gjorde jag ett nytt försök med potatis/purjolökssoppan med buljong, det hjälpte ingenting och jag fick inte ens i mig halva.. Mår så jävla illa just nu då smaken sitter kvar i munnen, usch usch usch! Jag kastade resten och tänker inte ta en ny påse, utan jag får gå och lägga mig något undernärd ikväll.

Har ju tagit sömntablett och med tanke på hur trött jag är efter den här dagen så lär jag nog somna lätt, även om magen skulle kurra osv. Jaja nu går jag och lägger mig i alla fall och hoppas att jag kommer upp i tid imorgon.

Ja idag började jag alltså med MODIFAST. Måste säga att deras shakes smakar mycket bättre än ITRIMs! Det känns som att jag bara går runt och äter desserter hela tiden.

Första dagen gick inte så toppenbra då jag inte vaknade förrän kl 11. Jag hade ställt min väckarklocka på 8, men har inget minne av den ringt eller nånting. Åt frukost ungefär mellan 11.15-11.45, vaniljshake. Jag hade fått för mig att jag köpt vaniljpuddingen så tyckte den var väldigt lös för att vara pudding men såg sen på paketet att jag hade haft fel. Den smakar mycket vanilj och sött!

Sen åkte jag på terapi och drack då lunchen samtidigt, alltså mellan 15.15 och 15.45. Det hade då gått 4 timmar mellan och det kändes lite för långt men det funkade. Jag drack en chokladshake och den var också jättegod. Smakade som flytande chokladpudding!

Sen när jag gick ifrån sjukhuset fick jag värsta blodsockerfallet, jag skakade överallt, kändes som gelé i benen och jag kände mig yr och svag. Jag skyndade mig på tåget hem. Jag skulle egentligen ha åkt till passmyndigheten i Flemingsberg men jag sket i det, det enda jag ville var att komma hem och äta soppa och värma mig. Självklart frös jag som en idiot också ju.

När jag kom hem provade jag Potatis/Purjolökssoppan, blääääääää vad äckligt! Jag hade jättesvårt för ITRIMs varma soppor också, och det var likadant här. Fy bubblan vad det var vidrigt. Lyckades i alla fall tvinga i mig hela och låtsas att jag drack något annat, men bestämde mig för att inte äta den något mer. Men så fick jag tips av några på FB-gruppen om GBP att ha i buljong i vattnet och/eller att krydda den mer, så jag ska kanske ge den ett försök till imorgon..

Till middag sen blev det en hallonshake, inte lika god som vanilj och choklad, men ändå helt okej. Nu är jag supertrött så ska hoppa bums i säng! God natt.

Jag hittade den här och tänkte roa mig med den lite!

DAG 1 - Presentera mig själv.
DAG 2 - Vad kärlek är för mig.
DAG 3 - Mina allra bästa kompisar.
DAG 4 - Det här hade jag på mig idag.
DAG 5 - Mina syskon.
DAG 6 - Mina drömmar.
DAG 7 - Det här upprör mig.
DAG 8 - Mina rädslor.
DAG 9 - Det här saknar jag.
DAG 10 - Detta gör mig glad.
DAG 11 - En sommarbild på mig.
DAG 12 - Hur jag var när jag var liten.
DAG 13 - Det här får mig att må bättre.
DAG 14 - Favoritårstid.
DAG 15 - Vad som finns i min väska.

Ja det blev så att jag, Joakim, Annelie och Janne gick alla fyra och åt Fondue ikväll. Det var kul och spännande, lite trixigt då det blev trångt på bordet men det gick bra ändå. Maten var god men det blev inget riktigt "wow". Förutom chokladen som man fick till efterätt, oh my god, hade kunnat dricka den rätt upp och ner! Sååå gott att doppa jordgubbar i choklad, att jag aldrig gjort det förut! Restaurangen var liten och mysig, synd bara att det ofta blir så hög ljuddnivå på såna ställen.

Det är samma sak med min favoritrestaurang som serverar Tapas. Det är litet och supermysigt men jättepopulärt så det är typ alltid fullsatt och det är otroligt hög ljudnivå där inne så man blir ju helt snurrig i skallen. Men maten är för jääääävla god så man bryr sig liksom inte. Dit tänker jag definitivt att gå så snart jag bara kan efter operationen!

I alla fall, att börja med MODIFAST imorgon känns skitbra. Jag känner mig taggad och glad och vill att de här två veckorna ska gå fort så att jag kan börja mitt nya liv så snart som möjligt! Att gå ut på restaurang såhär kvällen innan var verkligen en bra idé! Känner mig inte alls sorgsen över att gå över till flytande, utan jag ser det hela mer som en kul grej!

Nu ska jag sova, är helt slut.

Wie jag har aldrig ätit fondue och har tänkt många gånger att jag vill prova det men aldrig riktigt kommit till skott då det inte är så ofta man hör om folk som äter det, men sen så började ju Joakim prata om det och min nyfikenhet bara växte och växte, därför blev jag så besviken när vår dejt inte blev av.. För jag är säker på att det är gott och det kommer ju inte bli så att jag kommer att äta det på ett bra tag efter operationen, dessutom är det typ buffé och jag har inte råd att betala 300kr för en måltid jag kanske inte kan äta mer än en tredjedel av.

I alla fall så ringde Annelie idag och bokade bord till oss två på måndag, fan vad glad jag blev! Hon är ju bara för underbar, den tjejen. Hon gör verkligen allt för att göra mig glad! Det kommer bli en superbra GOOD BYE OLD LIFE!

Återigen en dag då jag blev totalt överväldigad av massor med tankar och känslor om allt möjligt. Jag och pojkvännen hade planerat en middag ikväll på Fondueboden, men de hade inga bord och han blev magsjuk och ingenting blev som det var tänkt.. Jag ska börja med MODIFAST på tisdag och är jätteorolig att det ska bli jättejobbigt och att jag kommer att isolera mig då jag inte vill umgås med människor när de äter och att jag bara ska vara grinig och ledsen hela tiden.

Jag tänkte att det känns som att livet tar slut, då jag kommer gå på MODIFAST i två veckor och sen gå på flytande i sex veckor efter operationen och jag ville på något sätt ha en fin avslutning på det hela med massor med socialt umgänge och god mat.

Ja det var en massa saker som for runt i skallen men det löste sig med att pojkvännen kom över och kramades och jag och Annelie hade ett bra samtal om alla tankar kring operationen och mat. Hon har ju gått igenom allt det här själv så hon vet vad jag snackar om.

Sen har jag pratat med finaste Eva i tre timmar och hon är ju bara för bäst. Nu är klockan snart tolv och jag är hur slut som helst, gick upp kl sex imorse för att ta mig till tandläkaren, sov lite dåligt under natten, mest morgonen då jag missade sömntabletten igår, och efter tandläkaren åkte jag hem en sväng, fixade med soc-ansökan som jag sen åkte till Huddinge för att lämna in och sen gå på Mattelektion, men den var visst inställd, så jag åkte till Ersta Sjukhus för att ta blodproverna jag helt glömt bort men hade inte mitt pass med mig så fick inte göra allt som skulle göras så måste åka tillbaka på måndag.. Peuh! Inte konstigt att jag var lite ledsen efter det.

Nåja imorgon skulle egentligen Jenni komma förbi men hon blev inringd på jobb så nu har jag en helt tom lördag, känns faktiskt skönt. Jag ska sova så länge jag vill och bara slappa tills jag blir uttråkad och hittar på något.

God natt!

Hej hopp, kom upp ur sängen vid 10tiden idag, ganska lagom eftersom jag somnade alldeles för sent igår! Var dessutom helt ledig idag så unnade mig att ta det lugnt.

Hade bestämt med Anna att jag skulle åka in och promenera på Gärdet med henne och hundarna, men ringde igår och ändrade det då jag insåg att jag skulle få skitont i kroppen, framförallt fötterna, av att gå så mycket, så därför tyckte jag inte det var en bra idé längre. Det är inte så att jag inte vill röra på mig, men jag vill göra det i den mängd och på det sätt som inte skadar mig.

Sen vet jag också att i och med att jag kommer rasa i vikt snart så kommer det blir roligare och lättare att röra på sig och jag kommer få mindre ont, så jag skäms inte för att unna mig att ta det lugnt och vara försiktig nu. Det känns ju onödigt att slita på kroppen nu när jag ändå kommer må bättre av det snart och jag vill att min kropp ska hålla ett tag till.

Istället så plockade jag undan här hemma och fick gjort en hel del, det kändes jättebra då jag haft ångest över vår stökiga lägenhet den senaste veckan. Jag slog också in och skrev rim till Annas julklappar (vi har ju inte träffats på länge så det blev sent julklappsbyte). Det dumma var bara att jag glömde bort att äta lunch, så jag fick ett rejält blodsockerfall innan jag kom på att jag måste äta.

Tryckte i mig en smörgås precis Anna kom och hämtade mig efter jobbet och så åkte vi handlade och sen åt vi grekisk sallad hemma hos henne tillsammans med hennes sambo, Emil. Jag var jättesugen på chokladbollar, så det gjorde vi också. Sen tog vi vår vanliga promenad runt kohagen som ligger precis utanför deras hus, och när vi gått den tog vi ett extra varv då jag tyckte det var så skönt att vara ute i den friska luften, och där ute är det mycket mer snö än hos mig, så jag njöt av vinterlandskapet. Det kändes som en mycket mer lagom och hälsosam promenad än den inne i stan på två timmar!

Haft en jättebra dag, och nu ska jag sova gott!

Är så jävla nöjd med min nya tandläkare! Han är så glad och trevlig och jag känner mig verkligen trygg med honom. Idag lagade han ytterligare en tand och det gick jättebra. Visst spänner jag mig fortfarande skitmycket men det är ändå bättre. När jag får ont säger jag till och han fixar problemet, eller när jag får panik över andningen så andas jag bara djupt ett par gånger så går det över. Där kan jag verkligen validera mig och känna att jag är duktig!

Gruppen idag var jättebra, en av våra gruppledare var inte med och det var så skönt, för jag har lite svårt för henne medan jag gillar den andra skitmycket, så det var härligt att hon var ensam idag. Hon har dessutom gått och blivit gravid så hon kommer att sluta ganska snart och det är jättesynd..

Hur som helst så pratade vi om livsvärderingar och vad man har för mål i livet, sånt som jag jobbar med min individualterapeut om hela tiden, och så fick vi en asbra läxa till nästa vecka. Jag är skitdålig på att komma ihåg att öva färdigheterna medvetet under veckan och att komma ihåg att göra läxan, men nu vill jag verkligen bli bättre på det!

Två av tjejerna i gruppen blev lite osams men de redde ut det och jag tror att allt blev bra till slut. Oftast blir jag väldigt ledsen när någon annan i gruppen är det men idag blev jag faktiskt inte det och blev så fascinerad av det! Klart att jag brydde mig om de som var ledsna, men jag blev inte ledsen själv, och det var så skönt. Och sen avslutade vi med två mindfulnessövningar som var roliga och som gjorde att vi skrattade mycket, det var bra!

Fikan med Annelie blev inställd då hon låg hemma migrän, stackaren.. Känns som att alla är sjuka nu. Pojkvännen är fortfarande magsjuk, jag tycker så synd om honom och saknar honom jättemassor. Men det var ju på ett sätt bra att fikan blev inställd då jag egentligen tyckte det kändes lite för mycket med det idag.

Så istället åkte jag hem och tog det bara lugnt och njöt av att vara ensam hemma ett par timmar innan Ike kom! Sen pratade jag i telefon med Eva i två timmar, och sen med pojkvännen en sväng, och nu är klockan alldeles för mycket, så god natt på er!

Har fortfarande svårt att inte ställa för höga krav på mig själv. Gick och la mig i tid igår, var ju så himla trött så det var inga problem, somnade kanske 22.30 senast! Och ändå kom jag inte upp ur sängen idag förrän 12.30.. Jag fattar inte? Hur kan man sova så mycket?

Självklart blev inget av det jag hade planerat av, det var ju bara att kasta i sig pannkakor och så springa iväg till terapin.. Sen blev det inget Libanesiskt med pojkvännen idag för han har blivit magsjuk. Gick på idrottsgalan igår med sin Mamma som jobbar på dagis där minst hälften av både barn och personal var magsjuka. Usch, stackars!

Ja så då tänkte jag städa lite när jag kom hem från terapin, men jag fick inte mycket gjort.. Imorgon är det fullt upp igen, först tandläkaren och sen gruppterapi och sen fika med Annelie. Känner mig slut redan..

Åt för mycket middag idag också, hade ingen inspiration till att äta något alls, till slut blev det baguette med grillad kyckling, tomat och chiliaioli, och det var så gott och ibland glömmer jag bort att jag inte kan äta lika mycket som förut och äter mer än vad jag kan, plus att jag ju just varit matförgiftad och inte ätit mycket alls de senaste dagarna..

Så nu har jag jätteont i magen och måste gå och lägga mig, känner på mig att det kommer bli svårt att somna ikväll. Det ska bli så skönt sen efter operationen när jag får hjälp med att begränsa mängden mat jag äter!

Mår betydligt bättre idag men fortfarande lite orolig i magen och lite svag. Inget mer spyande sen igår morse dock, vilket jag är väldigt glad för. Fick i mig en fralla och en kopp te igår, och åt samma sak till frukost idag.

Dock sjukanmälde jag mig till skolan, kände att jag inte skulle orka med det idag. Ändå vaknade jag vid nio och kände mig utvilad och ganska pigg. Sen var jag iväg till tandläkaren som planerat och sen kom jag hem och startade tvätten osv. Var jättehungrig och stekte lite pannkakor. Det gick bra, så jag är ganska säker på att jag kommer känna mig som vanligt imorgon.

Något irriterande var att torktumlaren inte fungerade i tvättstugan, så har fått hänga allting här hemma. Jag tycker inte om när handdukarna inte är tumlade, de blir så hårda då..

Nåja imorgon ska jag i alla fall ringa en del samtal, promenera, plugga matte och städa innan jag ska iväg på terapi. Och sen ska Joakim komma hem till mig, jag ska bjuda på Libanesiskt.

Hoppas ni har en bra vecka!

Vaknade vid tre inatt och var tvungen att gå på toa. Sen dess har jag fått springa fram och tillbaka mellan sängen och toaletten hela morgonen och dagen.. Har även spytt fyra gånger. Fyfan vad jag hatar att spy. Det är det absolut värsta som finns! Så idag tycker jag i alla fall att det är fullt legitimt för mig att tycka synd om mig själv.

Men nu har det lugnat ner sig en del och jag tror att det mesta är över. Vet inte exakt vad det var jag åt igår som gjorde mig dålig, antingen var det falafeln jag åt i Skärholmen till lunch eller så var det min egen köttfärssås som blivit dålig, och det är den jag tror mest på, då kylskåpet stod öppet ett par timmar på morgonen eftersom Ike inte stängt det ordentligt. Detta hade jag ju glömt bort på kvällen när jag var skithungrig och var tvungen att få i mig något att äta och bara tog det första bästa jag hittade. Så jag antar att jag får skylla mig själv.

Har legat i sängen hela dagen och har jätteont i ryggen osv pga det, men vafan, orkar inget annat. Pojkvännen var här en stund för att krama på mig och prata om allt jobbigt som hänt i veckan osv. Det var bra!

Ska ta och titta på lite film nu och sen försöka sova. Vet inte hur det blir imorgon, har ju skola, tandläkaren och tvättstuga.. Får se hur jag mår osv och vad jag orkar med!

Mina negativa tankar kom tillbaka efter mitt senaste inlägg och min kompis Annelie ringde upp mig trots att jag sa nej och så pushade hon mig till att prata om allt det jobbiga och jag började stortjuta och så redde vi ut det mesta. Det är bra när man har vänner som inser ens eget bästa när man själv inte gör det!

Jag har inte tagit hand om mina fysiska behov särskilt bra de senaste veckorna. Dålig kosthållning, dålig sömn och alldeles för lite motion. Detta gör mig sårbar som fan.. Så det är ju egentligen inte så konstigt att jag blir ledsen och känner mig dålig.

Plus att det inte är länge kvar tills jag ska operera mig. Jag ska göra en megastor operation som kommer att förändra hela mitt liv. Plötsligt kommer jag att rasa i vikt och om ett år kommer jag inte vara "mig själv" längre. Jag har ju varit överviktig sen jag var 10år, så jag har aldrig varit normalviktig i vuxen ålder. Klart att detta påverkar mig! Vem är jag, vem kommer jag bli, hur kommer allt att gå, tänk om det inte går bra?

Och jag har gått många turer mellan att operationen kommer lösa alla mina problem till det mer realistiska att mitt störda ätbeteende fortfarande kommer att finnas kvar trots operationen och att jag kommer att få kämpa med det länge till osv.. Tankarna far runt varesig man vill eller inte och ibland till och med utan att man märker det!

Jag tror att kulmen kom när jag och pojkvännen tog en sväng inne på NK i onsdags. Jag har nästan aldrig varit där inne och jag kände mig bara sååå fel. Jag vet att det är mina egna tankar och fördomar, men jag kände det som att jag inte hörde hemma där, att andra såg ner på mig och dömde mig för mina kilon.. Jag mådde så dåligt! Kände mig så extremt fet och missanpassad.

Jag har arbetat riktigt hårt med att ignorera min övervikt och inse vilket problem det är i många många år. När jag började hos min terapeut för lite mer än två år sen insåg vi ganska snart att min övervikt var ett av mina största problem, men vi kunde inte jobba med det för jag vägrade att prata om det. Jag blev bara arg på henne och vägrade öppna mig. Först hösten 2010 kunde vi börja prata om det och det var då jag började på Itrim. Och jag trodde det var så lätt fixat, snacka om att jag hade fel!

Nu är det som att jag helt plötsligt ställt mig med alla mina kilon i rampljuset och låter alla se hur tjock jag egentligen är, fast det egentligen bara är jag själv som tittar. Och det är så jävla jobbigt! Jag skäms ihjäl. Jag vill inte att någon ska se hur tjock jag egentligen är, för inte ens jag har klarat av det. Så självklart fastnar ju det här i mitt huvud och jag slår på mig själv och allt sånt..

Idag träffade jag Annelie över en fika och hon fick mig att skriva en lista med saker som jag kan validera hos mig själv. Sen skrev hon vad hon kan validera hos mig på andra sidan. Tänkte jag skulle skriva upp de här så att ni som känner att ni vill också kan göra samma grej. Det hjälper faktiskt!

JAG
Jag är rolig.
Jag är söt.
Jag är omtänksam.
Jag är kreativ.
Jag är observant.
Jag är stark.
Jag är modig.
Jag är lång.

Det var väldigt svårt att komma på bra saker då jag fortfarande har väldigt låg självkänsla, men efter en stunds betänketid fick jag ändå ihop litegranna. Att jag är lång tog jag med för att jag har ofta tyckt det varit jobbigt att vara längre än mina tjejkompisar och före detta pojkvänner, och att vara tjock och lång på samma gång har jag tyckt varit extra jobbigt. Så jag försöker att lära mig att inte se det som något negativt längre, utan bara acceptera att det är som det är.

ANNELIE
Du är kompetent.
Du är värdefull.
Du är älskad.
Du är modig.
Du är stark.
Det är normalt att känna som du gör.
Du är omtänksam.
Du är söt.
Du är klok.
Du är mogen.
Du är lätt att tycka om.
Du är charmig.
Du är en fantastisk vän.
Du är rolig.
Du är en krigare.
Du betyder mycket för mig.

På ett av grupptillfällena på ITRIM så fick vi i läxa att fråga våra närmaste om vilka de egenskaper hos oss som de tycker om. Det var en bra läxa tycker jag. Annelie är en otroligt bra vän som jättegärna vill ställa upp och stötta mig men jag har ofta väldigt svårt för att be om och ta emot hjälp och stöd av de i min omgivning, och det är synd. Men de här dagarna har Annelie faktiskt lyckats hjälpa mig trots mina svårigheter och det är jag väldigt tacksam för.

När jag kom hem pratade jag med mitt andra största stöd och det är Eva. Hon bor jättelångt bort så vi kan nästan aldrig träffas, men när vi väl pratar i telefon, då pratar vi ordentligt. Och hon förstår mig så bra och hon är verkligen klok och vet hur man ska göra för att ta hand om sig själv på bästa sätt. Jag känner mig alltid smart och kool när jag pratat med henne, det är en sån boost!

I alla fall så peppade vi varandra massor och kom fram till att vi ska börja skriva MÅ BRA-dagbok, dvs varje kväll innan jag går och lägger mig ska jag skriva i min kalender minst en bra sak jag gjort under dagen och en bra sak som hänt under dagen. Då blir kroppen lugn och avslappnad och man kan sova bra!

Så idag har jag självvaliderat mig och det kändes bra. En bra sak som hände idag var att jag hjälpte ett gäng vilsna resenärer att komma på rätt tunnelbana. Jag mår så mycket bättre nu än vad jag har gjort på hela veckan, det är så skönt! Det känns som att jag har hittat den där gnutta inre lugn som jag lyckats skapa än så länge och sitter och håller den i händerna nu.

Fokus den kommande veckan ska vara att balansera kroppens grundbehov, sömn, mat, aktivitet och vila. Eftersom att jag haft svårt med det på senaste och det gör mig så sårbar så är det det jag ska få ordning på nu. Skolan börjar igen på måndag vilket i alla fall gör det något lättare. Det ser jag fram emot!

Kram på er.

Gick och la mig direkt efter jag skrivit klart inlägget igår och tårarna bara kom. Rann över totalt, jag hade ingen chans att stå emot. Vilket var bra! Jag blev lite rädd och var orolig för att jag skulle tappa kontrollen och att det skulle bli en panikångesattack, men det gick bra. När kroppen hade gråtit färdigt slutade den bara och blev lugn och avslappnad. Jag låg där en stund och var kvar i känslan och innan jag hann tänka något somnade jag.

Det var bra. Jag hade ställt klockan på 9 och när den ringde så blev jag nästan klarvaken. Skönt, kände inte för att sova mer! Är inte så ledsen längre men känner mig fortfarande lite tung i kroppen. Men jag tror det kommer att bli bättre under dagen för idag händer det roliga saker.

Först vid lunch ska jag in till stan och möta upp Lillebror som kommer och hälsar på. Efter att vi ätit lunch ska han på en arbetsintervju så medan han är där tänkte jag gå till Elgiganten och köpa min mixer. Sen åker vi nog hem och jag ska städa undan lite osv. Sedan är vi ett gäng (Tova&co, Ike, Jenni, Joakim) som ska mötas upp i Heron City och bowla, det ska bli jättekul!

Sen ska Lillebror och Jenni sova här, det ska bli supermysigt! Nästan lite som förr i tiden när jag bodde hemma och Jenni, jag och Lillebror låg i mitt rum och snackade om allt möjligt..

Idag är ingen bra dag. Har varit konstig hela veckan.. Olustkänslorna vill inte ge med sig. Men jag vet inte var de kommer ifrån eller varför så jag har svårt att hantera det.

Känner mig fet, ful och värdelös. Det finns så många fina människor omkring mig som behandlar mig så otroligt bra, som om de faktiskt tycker om mig och tycker jag förtjänar allt det där fina.. Men jag skäms skäms skäms för jag ser inte vad de ser, jag förstår inte hur de kan tycka det?

Och varje gång mina känslor blir för starka och jag börjar tro på dem så blir jag rädd och springer och gömmer mig. Varför är det så? Och istället för all kärlek som fyller mig byter jag ut det mot hat, mot det mörkaste självföraktet som någonsin funnits, och så sitter jag och ältar och ältar och ältar..

Varför gör jag såhär? Varför tar jag det fina och förstör det? Vad är det jag är så rädd för? Och varför? Mitt förnuft säger till mig att jag är irrationell och att jag inte borde göra såhär. Att jag istället borde vara glad och tacksam och att jag borde se vad de ser och njuta.. Men jag kan inte! Varför är det så svårt? Jag blir tokig!

Alla säger att det är okej att vara ledsen men jag hatar att vara ledsen, jag skäms för det. Jag skäms för jag vill inte att folk ska tycka synd om mig, jag vill inte vara en sårbar liten pöl, jag vill vara stark och modig! Jag vill inte vara rädd.

Alla säger att jag ska gråta men varje gång tårarna kommer så lyckas jag alltid hindra dem från att rulla över kanten, utan att jag ens försöker. Det bara händer. Om jag gråter, tycker ni lika mycket om mig då? Om jag gråter fast jag inte ens vet varför? Om jag gråter för att jag skäms för att jag inte tycker jag förtjänar någonting? För att det gör så ont inom mig att jag inte står ut och jag vill bara slå sönder hela mig?

Tycker ni om mig ändå, trots att jag inte är lycklig och glad? Jag tror lyckan bara är en illusion, en inbillning.. Den finns egentligen aldrig på riktigt.

Usch. Jag äcklas av mig själv. Fan, på riktigt!

Jag vet att du sover

känner värmen från din hud
bara lukten gör mej svag
men jag vågar inte väcka dej nu

Jag skulle ge dej
allting du pekar på
men bara när du inte hör
vågar jag säga så

Jag kan inte ens gå
utan din luft i mina lungor
jag kan inte ens stå
när du inte ser på
och genomskinlig grå
blir jag
utan dina andetag

Min klocka har stannat
under dina ögonlock
fladdrar drömmarna förbi
inuti är du fjäderlätt och vit

Och utan ett ljud
mitt hjärta i din hand
har jag tappat bort mitt språk
det fastnar i ditt hår

Jag kan inte ens gå
utan din luft i mina lungor
jag kan inte ens stå
när du inte ser på
och färglös som en tår
blir jag
utan dina andetag

Jag kan inte ens gå
utan din luft i mina lungor
jag kan inte ens stå
om du inte ser på
och genomskinlig grå
vad vore jag
utan dina andetag

Vad vore jag
utan dina andetag

Ja idag är det 6 månader sedan jag bestämde att jag och Joakim är ett par. I hans ögon var vi redan det, men eftersom jag har lite knasiga grejer för mig ibland så kunde jag inte bestämma det helt och fullt förrän den 10e juni 2011. Dvs för exakt 6 månader sen.

Det här med datum och sånt har aldrig varit särskilt viktigt för mina pojkvänner. Ibland har födelsedagar och högtider heller inte spelat så stor roll och jag var glad om det ens kom ett grattis eller god jul. Själv har jag alltid sagt att det är de små dagarna som räknas och att Alla Hjärtans Dag och Årsdagar osv bara är kommersiellt bullshit. Men lik förbannat trillar jag dit varje gång och har stått där, besviken och ledsen över att killen inte planerat in något romantiskt.

Förut skojade jag och mina vänner ofta om att jag är oromantisk men nu tror jag snarare att jag egentligen är väldigt romantisk, men lite rädd för att våga vara det fullt ut. Jag tror att jag pga min dåliga självkänsla inte vågat hoppas på att få bli uppvaktad med romantiska gester, och därför försökt låtsas om att jag inte bryr mig. Men faktum är att jag faktiskt gör det..

Men det är fortfarande de små dagarna som är viktigast! Att pojkvännen tar med mig till ett ställe han vet att jag tycker om, eller att han skickar ett gulligt sms när jag minst förväntar mig det, att han ler och ser in i mina ögon samtidigt som han smeker min kind, att han håller om mig när jag är ledsen eller rädd, att han ger mig saker han vet att jag blir glad av.. Allt detta gör jag för honom, och om han gör detta för mig, då vet jag att han tycker om mig.

Visst hade jag blivit överlycklig om han överraskade mig med något romantiskt idag men samtidigt visste jag ju att han var upptagen, så jag hade inte direkt förväntat mig det. Visst är det konstigt att något så banalt ändå kan betyda rätt mycket? Men skulle det betyda mindre om han överraskade mig en annan dag? Verkligen inte! Det är sånt som är värt att komma ihåg, alla de dagar och stunder då vi haft det bra, no mather what day it was..

Och vi har haft väldigt många bra dagar och stunder! Trots min depression och ångest och alla mina problem så har vi haft väldigt bra för det mesta och jag är otroligt glad över att vi träffade varandra. Och jag vill bara säga att Joakim är den mest underbara pojkvän jag någonsin haft. I överlag anser jag att ingen av mina pojkvänner har varit dåliga på något sätt, vi har bara varit väldigt olika. Jag och Joakim är också olika men vi har så roligt ihop ändå, och det är jättehärligt!

Åh, saknar honom massor nu..

1. Hur gammal är du om fem år?
- 30år. Panik!

2. Vem tillbringade du minst två timmar med i dag?
- Ingen än så länge!

3. Hur lång är du?
- 172cm.

4. Vilken är den senaste filmen du sett?
- Ser på den nu, faktiskt, "Jag saknar dig". Den är bättre än vad jag förväntade mig, men ändå finns det ju en hel del brister, som det så ofta finns i svenska filmer.

5. Vem ringde du senast?
- Tova.

6. Vem ringde dig senast?
- Tova!

7. Hur löd det senaste sms:et du fick?
- ":) okej gumman. längtar :*".

8. Föredrar du att ringa eller skicka sms?
- Det beror på vad jag vill, men oftast smsar jag. 

9. Är dina föräldrar gifta eller skilda?
- De är skilda.

10. När såg du senast din mamma?
- Den 27/12 när vi gick på Ronja Rövardotter.

11. Vilken ögonfärg har du?
- Gröna.. Men jag önskar att de var starkare i färgen.

12. När vaknade du i dag?
- 9.30. 

13. Vilken är din favoritjulsång?
- Last Christmas.

14. Vilken är din favoritplats?
- Barfota på en klippa på sommaren vid havet, med sköna brisar som fläktar och solen i ögonen.

15. Vilken plats föredrar du minst?
- På en riktig fotbollsmatch eller demonstration.

16. Var tror du att du befinner dig om tio år?
- Ingen jävla aning men jag hoppas att jag hittat min balans då och fått fast jobb och bostad, och gärna börjat skaffa familj.

17. Vad skrämde dig om natten som barn?
- Åh. Hade så många hemska mardrömmar och var skiträdd för mörkret.

18. Vad fick dig verkligen att skratta senast?
- Valentina ♥

19. Hur stor är din säng?
- Har en 90madrass och en 80madrass bredvid varandra på golvet. Så 170cm. Vill köpa en ny 80madrass och en 160bäddmadrass så jag kan sätta ihop min sängram och få en riktig säng!

20. Har du stationär eller bärbar dator?
- Jag har ingen dator, men lånar Ikes bärbara.

21. Sover du med eller utan kläder på dig?
- Oftast sover jag med trosor och linne.

22. Hur många kuddar har du i sängen?
- 2st.

23. Vilka många landskap har du bott i?
- Södermanland, Östergötland, Uppland, så 3st.

24. Hur många platser har du bott på?
- Oxelösund, Norrköping, Jakobsberg, Huddinge, Hammarby Sjöstad, Tensta, Rotebro, Flemingsberg, Vårby Gård, så 9st.

25. Föredrar du skor, strumpor eller barfota?
- Barfota alla gånger!

26. Är du social?
- Haha ja det kan man säga!

27. Vilken är din favoritglass?
- Mjukglass eller piggelin.

28. Vilken är din favoritefterrätt?
- Mammas cheesecake.

29. Tycker du om kinamat?
- Självklart!

30. Tycker du om kaffe?
- Nej, aldrig.

31. Vad dricker du till frukost?
- Oftast dricker jag te.

32. Sover du på någon särskild sida?
- Sover helst på magen tror jag.

33. Kan du spela poker?
- Ja, men inte särskilt bra då jag inte spelat det så mycket än.. Vill spela mer!

34. Tycker du om att mysa?
- Haha ja, det är typ mitt andranamn!

35. Är du en beroendemänniska?
- Ja, tyvärr.

36. Känner du någon med samma födelsedag som din?
- Ja!

37. Vill du ha barn?
- Ja det vill jag.

38. Kan du några andra språk än svenska?
- Engelska, Franska, Spanska, Arabiska.

39. Har du någonsin åkt ambulans?
- Aldrig för min egen skull, men kanske någon gång med Mamma eller så?

40. Föredrar du havet eller en bassäng?
- Trots att jag är lite rädd av mig så föredrar jag havet.

41. Vad spenderar du helst pengar på?
- Konstigt nog spenderar jag mina pengar på helt fel saker, ska skärpa mig! För just nu går de mest till mat och onödiga saker istället för inredning och sånt som jag egentligen vill ha och behöver.

42. Äger du dyrbara smycken?
- Nej det tror jag inte.

43. Vilket är ditt favoritprogram på tv?
- Jag ser inte på tv, men gillar tv-serier, just nu mest True Blood och The Big Bang Theory.

44. Kan du rulla med tungan?
- Nej tyvärr!

45. Vem är den roligaste människan du känner?
- Just nu är det nog Joakim.

46. Sover du med gosedjur?
- Haha nej och det har jag aldrig gjort heller.

47. När var du i kyrkan senast?
- När Valentina döptes.

48. Har du kvar klädesplagg från då du var liten?
- Ja det finns nog en del hemma hos Mamma.

49. Vad har du närmast dig just nu som är rött?
- Min fina tekopp jag fick av Mamma för några år sen.

50. Flirtar du mycket?
- Haha ja det gör jag nog!

51. Kan du byta olja på bilen?
- Jag har nog koll på hur man gör, men har aldrig gjort det. Har ju inte ens körkort!

52. Har du fått fortkörningsböter någon gång?
- Nej.. Nästan så jag önskar att jag hade det, för då hade jag haft ett körkort!

53. Vilken var den senaste boken du läste?
- Håller på att läsa en bok just nu, "Lycka nu" heter den. Helt suverän bok om Mindfulness, jag rekommenderar alla att läsa den för att öka sin livskvalité!

54. Vilken var den senaste artisten du lyssnade på?
- Kent. Är inne i en riktig Kent-period nu alltså.

55. Är du lycklig?
- Trots allt så är jag det för det mesta, ja.

Nä, kom upp 9.30 idag istället för kl 7. Och nu har jag suttit här en timme och "vaknat till". Känner att jag inte pallar med dagens schema riktigt så ändrar lite. Hade tvätt-tid 13-16, flyttade det till fredag istället. Skulle åkt till Huddinge för att lämna in soc-ansökan och gå på banken för att hämta ut mina pengar och sen åka och handla imorse innan jag skulle tvätta, men det skulle jag inte hinna om jag inte hade flyttat tvätt-tiden. Så nu kan jag ta det lite lugnare, vilket känns mycket bra. Först hade jag tänkt skjuta upp det till imorgon, men kom på att det är bättre att göra såhär.

Förresten har jag sovit som en stock inatt, hann knappt lägga mig ner innan jag somnade, så jävla skönt! Nu är jag hungrig, så det är dags för frukost!

Genast efter att jag bestämt mig för att sluta med måltidsersättningen mådde jag bättre! Hade ändå svårt att sova inatt, då jag låg och grubblade på en massa andra saker. Som hur jag ska få mina pengar att räcka, och att jag stör mig på att min planering gick i kras, hade jag gjort såhär från början hade jag ju kunnat opereras redan om en vecka osv..

Trots det vaknade jag kl 8 imorse, pigg som en mört! Fattar inte hur jag pallar att sova så dåligt och så lite utan att bli helt körd i botten? I alla fall så blev det mera lek och bus med Lill-snuttan och chihuahuan Tila innan det var dags att säga hejdå. På vägen hem skulle jag möta upp Joakim som skulle ge mig extranyckeln till min och Ikes lägenhet som han har lånat, men det blev att jag följde med honom hem ett par timmar också.

Han är så fin som stöttar mig och gav mig inte dåligt samvete för att jag avbrutit dieten, vilket var jävligt skönt. Jag hade varit lite orolig för det faktiskt. Nä istället låg vi i sängen och pratade en massa och sen innan jag skulle åka hem så bjöd han mig på kinamat! Supersöt är han, för jag vet att han gjorde det för att han vet att jag inte har någon mat hemma. Finaste!

I alla fall så åkte jag hem efter det och kollade färdigt på en film som jag inte hann se färdigt häromdagen, och bara tog det lugnt. Ike köpte bröd häromdagen så har frukost imorgon i alla fall. Men sen så måste jag åka och handla. Har ett ganska busy schema imorgon, känns lite stressigt. Men jag lyckades i alla fall ta en sömntablett så borde kunna sova bra, speciellt med tanke på hur dåligt jag sovit den senaste månaden, hoppas bara att jag kommer upp imorgon bitti!

Jag hoppas att ni haft en bra helg!

Som ni kanske har märkt har jag inte skrivit så mycket hur det gått med ITRIMs måltidsersättning, och det är för att jag har tyckt att det varit så otroligt hemskt och fruktansvärt jobbigt att jag försökt att inte låtsas om att det inte är sant. Förra året, när jag gick tre månader på den här ersättningen, så var det jätteenkelt. För då gick jag till skolan varje dag, var upptagen hela dagarna och jag hade inget annat alternativ. Som jag tänkte då, så var det min allra sista lösning och mitt absolut sista seriösa försök att gå ner i vikt helt på egen hand, så då hade jag liksom aldrig ens en tanke på att INTE gå på ersättningen.

Men nu, är det ju helt annorlunda.. Nu MÅSTE jag inte äta den där äckliga sörjan fyra gånger om dagen. Det var något jag själv valde att göra. Och det var inte lätt, kan jag säga! Det gick inte alls. Jag har mått piss varenda jävla dag och idag började nästan gråta för jag tyckte det var så jobbigt. Så efter många om och men bestämde jag mig till slut för att inte plåga mig själv. Plåga mig själv har jag gjort alltför mycket i mitt liv redan. Först såg jag det som ett nederlag, och visst, det hade väl varit att föredra om jag hade kunnat fortsätta som jag tänkt, men jag har faktiskt inte dåligt samvete för att jag avbrutit. Något som annars är väldigt vanligt för mig att ha.

Nej, istället är jag stolt över mig själv, att jag klarat av att hindra mig själv från att må så dåligt som jag gjorde. Det här var inget vanligt "det-här-är-jobbigt-jag-vill-sluta"-infall, det var mycket mer än så. Därför är jag glad att jag lyckades inse det och inte var så envis som jag brukar vara. Jag menar, nån måtta får det ju vara, ska inte behöva gråta för att det är så fruktansvärt.

Dessutom ska jag ju gå på MODIFAST i två veckor innan operationen, vilket är ett krav, och då blir en helt annan sak. Varför inte nöja sig med det? Jag behöver inte göra mer än så, så varför tvingar jag mig till det? Så gör jag alltid, om någon säger "gör två", då ska jag alltid göra fyra, minst! Så himla dumt, om det inte är av en speciell orsak förstås. Men om det bara är för att pressa mig själv ännu hårdare för att visa hur duktig jag är så är det ju bara fånigt, för jag klarar ju inte egentligen att göra fyra jämt, kanske en, två gånger, men inte mer än så. Så varför försöker jag luras? Jag är så trött på det! Nej, den här gången bestämmer jag mig för att inte göra så, jag bestämmer mig för att lära mig av mina misstag.

Men det menar jag inte att jag nu ska sätta igång och frossa eller så, jag ska ju självklart försöka tänka på vad jag äter, följa kosthållning och komma igång med träningen, för det är ju ändå så mitt liv kommer att se ut efter operationen också, så DET är det ju ingen fara om jag försöker träna upp redan nu.

Mm, så så var det med det! Jag kommer säkert grubbla en massa inatt, men jag ska i alla fall gå och lägga mig nu och försöka sova. Lär ju vakna tidigt av Lill-snuttan imorgon! God natt!

Är hemma hos min kära vän Tova och myser med henne och hennes familj, men framförallt deras dotter, och, min Guddotter, Valentina. Den sötaste lilla sak här på jorden! Och oj som vi har busat hela dagen! Och det var ett jäkla ståhej att få henne i säng då hon så gärna ville vara vaken för att inte missa en enda sekunds nöje!

Men nu har hon somnat i alla fall och jag och Tova ligger och ser på film. "The Secret life of bees" heter den, och är jättebra verkligen! Dakota Fanning är med i den och hon är ju helt sjukt bra!

Mjo, det tog ett tag att bli avslappnad, för jag hade satt på Melody Gardot på hög volym (jag brukar sätta på musik som gör mig lugn och avslappnad när jag är sådär uppvarvad och ska ta ett bad) men nu hade jag ju bestämt mig för att vara medvetet närvarande i duschen, och då blev det svårt för mig att koncentrera mig när jag hörde henne sjunga samtidigt, som tur är klev Ike innanför dörren när jag precis var på väg att bryta ihop så jag bad honom att stänga av musiken, och då gick det genast mycket bättre.

Plus att jag kunde prata med Ike om det när jag kom ut ur duschen, så då blev det ännu bättre! Ja och sen åkte jag iväg till Slussen där jag mötte upp Joakim och så gick vi till Fotografiska för att se Nick Brandts utställning, det hade jag sett fram emot länge, men jag hade för mig att den pågick längre, men det gjorde den visst inte, så det blev ett besök med Joakim idag! Den var så bra, inte så stor dock.. Undrar om man kan beställa nån snygg poster någonstans, de hade inga av de jag ville ha på Fotografiska. Inte ens vykorten hade de!

Jag blev så inspirerad, jag önskar så mycket att jag hade en kamera som jag kunde leka med! Och så måste jag komma igång och fixa så jag kan börja måla.. Det riktigt kliar i mina fingrar av iver över att få utforska och få utlopp för min kreatiivtet. Känns som att jag har så mycket inom mig som jag vill få ut, på papper, i bilder, på foton, på film, i musik.. Jag vill prova på allt allt allt!

Hehe kom av mig lite här nu visst. I alla fall så efter utställningen så skulle vi ta bussen hem till Joakim men jag tyckte vi skulle promenera till nästa busstation, bara det att det var mycket längre än jag trodde, haha, så det blev en rejäl promenad i iskylan! Men skönt som fan tyckte jag att det var, jag älskar att promenera när det biter i kinderna men att trots att det är så kallt så fryser man inte, för man har ju sina vantar och mössa och raggsockar.. Åh, älskar det med vintern!

Nåja, väl hemma hos Joakim såg vi film, "Cornelis Wreeswijk". Den var inte så bra som jag hade förväntat mig, folk har ju hypat den så mycket.. Dock blev det i alla fall lite bättre mot slutet. Hursomhelst var det supermysigt att bara ligga och mysa framför tvn under täcket och världens mjukaste och varmaste pläd som Joakim fick i julklapp, hans föräldrar har en likadan, jag älskar dem! Önskar jag hade en i varje rum!

Vad har ni gjort denna fredag?

Usch idag känns det inget bra.. Först mådde jag toppenbra igår, jag kände mig lugn, avslappnad och tillfreds, men så helt plötsligt, när jag skulle åka hem från DBT-fikat och pratade med pojkvännen i telefonen, då vände det totalt. Jag kände mig helt missförstådd och det kändes som att jag inte fick det gensvar jag ville ha alls. Jag kände mig tom i skallen och kunde inte komma på något intressant att säga och fick bara en massa dömande tankar om mig själv.

Sov inte sådär toppenbra inatt heller, ska börja med sömntabletter igen, för jag måste få ordning på mina sömnrutiner. Låg och halvsov ända till 12 då pojkvännen ringde för att bestämma om dagens planer, och samma känslor och tankar fanns kvar. Och de finns kvar än!

Men nu slår det mig att jag säkert är sårbar eftersom mitt energiintag är så lågt och jag har sovit dåligt en längre tid, så jag tolkar saker på ett sätt som jag normalt inte gör. Men jag önskar att jag inte gjorde såhär, för det är så otroligt påfrestande och det förstör så mycket helt i onödan. Så vad ska jag göra nu? Hur ska jag hantera det här?

Stanna upp.

Observera vad som händer. Jag dömer mig själv och tolkar saker på ett sätt som jag inte brukar. Jag är sårbar pga saker som händer i min kropp pga måltidsersättningen och att jag har sovit dåligt en längre tid. Jag observerar att min stressnivå ligger högt då jag har svårt att sitta still och det känns som att jag går på högvarv, trots att jag inte gör mycket alls. Jag har hjärtklappning och jag känner att jag vill gråta. Jag vill helst gå och lägga mig igen och låta bli att interagera med andra människor. Jag är rädd för att bli sårad, för att få intensiva känslor som jag inte kan hantera, jag är rädd för att visa mig sårbar.

Acceptera att det är som det är just nu.

Svara eller släpp. Jag väljer att svara genom att validera mig själv och mina känslor. Detta är ett beteende som ofta uppkommer då jag är sårbar. Mina tankar är bara tankar. Det är förståeligt att jag blir ledsen när jag dömer mig själv och att jag blir rädd att jag inte ska kunna hantera mina känslor, då detta är något som tidigare ofta hänt i mitt liv.

Jag gör en andningsövning och bestämmer mig för att vara medvetet närvarande när jag duschar. Hjärtat slår långsammare, men ändå inte helt normalt. Om jag inte känner mig lugnare och mer avslappnad efter duschen får jag göra samma sak igen.

Hej hopp!
Borde kommit in i ketanfasen nu, men vet inte om jag gjort det då jag fuskade lite någon av de första dagarna på dieten, men det känns i alla fall bättre, för jag hade svårt att somna igår och vaknade under natten och magen gjorde en massa konstiga läten men jag fick inga katastrof-hungrig-attacker, så jag tror ändå att kroppen vant sig vid min nya kost. Vilket betyder att den börjat ta av de reserver jag har i kroppen för att jag ska kunna gå runt. Jag var något snurrig i skallen igår, men Annelie sa att det var ju likadant förra gången jag gick på måltidsersättningen, så det är ju bara att förvänta sig.

Har tappat vätskeintaget en del, måste skärpa mig med det på en gång, annars får jag den hemskaste huvudvärken som finns. Kom upp ur sängen vid 10 idag, inte det bästa, men inte så farligt ändå. Är ju ändå ledig! Annars är det en slapp dag idag, ska iväg först ikväll då jag och tjejerna från DBTn ska träffas hos en av oss och fika. Det ska bli mysigt!

Jag såg just att det är soligt ute, men jag pallar fan inte gå ut.. Ska nog lägga mig ner och kolla lite film istället. Vad ska ni göra idag?

Idag hade jag motivationssamtal med min Hälsorådgivare Hélen på ITRIM, vi pratade om min kommande operation och hur jag ska göra med mat och motion. Vi bestämde att jag de första veckorna ska lägga mest fokus på att få matrutinerna att fungera för det är allra viktigast, och så får man ju inte träna på gym förrän fyra veckor efter operationen, så det blir mest att komma ut och promenera då. Eftersom jag har så lätt för att bli stressad och vilja förändra för mycket på samma gång så bestämde vi oss för att jag ska fokusera på en sak i taget, och till att börja med blir det alltså matrutinerna. Jag berättade också om mitt problem att komma iväg och träna och att det beror på att jag får så ont i kroppen, framförallt fötterna, när jag tränar och går mycket, och att jag försöker balansera så att jag inte gör för mycket ena dagen och för lite andra dagen. Jag vet att så fort jag börjar gå ner i vikt så kommer det vara lättare och lättare att komma iväg och träna och röra på sig, då det inte gör lika ont längre. Så jag är lite schysst mot mig själv och försöker att påfresta den alltför mycket. Den ska ju trots allt hålla i några decennier till!

Jag var uppe ända till 3 inatt och sen vaknade jag 8.30, så jag sov inte särskilt mycket. Dock var det bra att jag kom upp i tid för att få ordning på dygnsrytmen och matrutinerna, så igår var jag bara normalt hungrig. Jag sov kanske 1½h på eftermiddagen, mest för att jag skulle orka med att gå på bio på kvällen med min kompis Annelie.

Som jag också gjorde, efter mitt motivationssamtal. Vi såg filmen "New Year's Eve". Den var lika bra som förväntat, en sån typisk hollywood-feel-good-romantisk-komedi-film. Lite over the top mot slutet, men det är ju nästan ett måste, eller hur? I alla fall hade vi trevligt och jag var orolig för att jag skulle falla i popcorn-fällan, men det gjorde jag inte, så skönt! Så passande med den filmen också då vi firade nyår tillsammans och det verkligen var en kväll att minnas!

Idag kom min närmaste vän och kombo Ike hem från Nigeria! Han har varit hemma och hälsat på sin släkt, firat jul och nyår och gått på sin systers bröllop! Han har varit där i 3 veckor och jag har saknat honom jättemycket! Han är den bästaste av de bästa och jag är ofantligt glad över vår fina vänskap. Han är verkligen en vän som ställer upp för en i vått och torrt.

Jag fick presenter också, ett halsband och ett par örhängen, av helt handslipade stenar osv. Jättefint! Och så fick jag en ask choklad, så söt han är, hihi.

Förutom den happeningen så har jag diskat och plockat undan idag, det var skönt att få det gjort utan att det gick för lång tid osv, det har gått så bra att hålla lägenheten städad och så under tiden Ike varit borta. Det är det negativa med att han är hemma igen, det kommer snart att bli stökigt igen!

Jag svängde också förbi Liljeholmen på eftermiddagen och tog en fika med min fina kompis Hanna, som jag lärde känna på ITRIM, då vi hamnade i samma grupp. Det var jättelänge sen vi sågs nu, så det var fint. Hon är supermysig verkligen!

När jag kom hem vid 19.30 hann jag precis komma innanför dörren innan Ike kom och det blev kramkalas och sen en massa prat om hur han haft det, och hur jag haft det, och han visade bilder och sånt som han köpt. Mysigt!

Nu har han somnat men jag kommer inte somna än på ett tag då jag sov ända till 12 idag och jag har just satt mig och uppdaterat bloggen sen två veckor tillbaka.

Imorse hade jag möte med en handläggare på SOC. Det gick bra, blev beviljad lite pengar för December och så skulle jag lämna in en ansökan för Januari så skulle jag få lite mer pengar för det, och sen skulle jag lämna in en ansökan för Februari också senast en vecka innan månadens slut. De beviljade också räkningen för utdragningen av tanden och även kostnadsförslaget från tandläkaren, så jag ringde direkt och bokade en ny tid, måndag den 16 blev det.

Efter mötet åkte jag hem till min klasskompis Dilara som är gravid och blivit sjukskriven då hon har otroligt hemska åderbråck, fyfan vilken smärta, jag tycker så synd om henne! Det var trevligt att prata med henne och kul att få träffa hennes familj. Hennes pojkar var blyga men innan jag sa hejdå lyckades vi bonda i alla fall litegrann, så nästa gång jag kommer ska vi leka massor.

Sen åkte jag hem och gjorde inte så mycket, på kvällen kom Joakim hit och vi har pratat om en massa saker som snurrar i mitt huvud och som höll mig vaken så sent inatt. Det var skönt att få prata ut och han var så söt och lugnade mig. Han gav mig också en bok som heter "Lycka nu", av Titti Holmer. Jag blev jätteglad för den är verkligen toppenbra och handlar om Mindfulness, så himla omtänksam är han!

Just nu är jag bara så himla glad och tacksam för han finns i mitt liv så jag får fjärilar i magen när jag tänker på honom. Någon dag senare i veckan ska vi gå på Nick Brandts utställning på Fotografiska och det ser jag jättemycket fram emot!

Hur mår ni såhär efter Nyår och allt?

Idag låg jag och Joakim och myste i flera timmar och jag har nog sällan känt mig så nöjd som jag gjorde då. Han är så himla fin och just nu känner jag att jag tycker om honom helt sjukt mycket ♥

På eftermiddagen åkte han hem och jag fortsatte att sega som man bör sådär, dagen-efter. Såg på film och pratade i telefon jättelänge med Annelie för att prata om hur kvällen hade varit osv.

Dessutom började jag ju med ITRIMs måltidsersättning idag. Det känns något svårare än förra året, jag har varit hungrig i princip hela dagen och just nu har jag svårt att sova för jag är så himla, himla hungrig! Jag tror jag måste ta mig en knäckemacka för jag håller verkligen på att bli knäpp, och jag är så trött och vill egentligen bara sova..

Jag hoppas det blir lättare imorgon!

Sen jag flyttade till Stockholm och slutade fira Nyår med min familj har jag inte haft så många bra Nyårsfiranden. Det har ofta blivit så att jag har skapat jättestora förväntningar och sen har det inte alltid blivit så bra och jag har ofta blivit besviken.

Som förrförra året, då blev det så att jag vid tolvslaget stod på perrongen till pendeltåget i Solna alldeles ensam medan dåvarande pojkvän och mina vänner befann sig någon annanstans, och jag var alldeles förkrossad för det var första gången jag firade Nyår tillsammans med en pojkvän och jag fick inte vara med honom under det magiska tolvslaget. Och förra året var vi fortfarande tillsammans men då var jag superförkyld och han var trött som en idiot för han hade jobbat dubbelt, så det blev inget firande för oss över huvud taget.

Men i år har jag en annan pojkvän och för en gångs skull blev det riktigt bra! Han brukar fira Nyår tillsammans med ett par killkompisar hemma hos Janne i Sundbyberg och jag fick äran att vara med. Och eftersom min kompis Annelie inte hade något bättre för sig så hakade hon också på.

Vi blev således 7st och jag hade träffat alla Joakims kompisar utom en, Thomas. I övrigt var det alltså Jag, Annelie, Joakim, Janne, Pontus och Basti och de tre grabbarna gillar jag starkt, de är riktigt fina och snälla människor som direkt fick mig att känna mig välkommen och omtyckt. Thomas däremot var av en annan sort, och vi klickade inte lika bra. Det gjorde inte Annelie och han heller, de är båda väldigt starka individer och det blev gärna lite munhugg då och då. Någon som Annelie däremot klickade särskilt bra med var Janne, och det var lite roligt för det hade jag haft på känn, att just de två skulle passa bra ihop. Så vi håller tummarna för det tycker jag!

Kvällens meny bestod av var sin hel hummer och var sitt krabb-ben tillsammans med rökta räkor med bröd och saffransaioli. Mycket gott! Till det drack jag rosa champagne som Annelie delade med mig, jag är egentligen inte förtjust i champagne men det gick an. Senare åt vi lite ost, parmaskinka och prosciutto. Jag saknade kex, vitlöksost och frukt, men annars var det gott! Prosciutton var marinerad i rödvin innan den röktes, så den var jättegod, men den största favoriten var en av ostarna, som hade lagrats i 16mån. Ja och kvällens meny avslutades med en Irish coffee för de andra (eftersom jag inte dricker kaffe) tillsammans med en blåbärskaka med vaniljvisp.

Efter huvudrätten gick jag över till att dricka drinkar, jag fixade en drink gjord på vodka, 7up lemon&lime och färsk lime, mycket gott! Vid tolvslaget gick vi ut på balkongen allihop, efter flera veckor med plusgrader blev man lite chockad över hur kallt det var, men det gick an, en champagne smällde och vi skålade och kramades. Och jag fick för första gången i mitt liv en riktig Nyårspuss, så glad jag var!

Dock fick jag inte se så mycket fina fyrverkerier, då vi stod så dåligt till bland en massa höghus att vi inte såg någonting. Att titta på dessa är ju det finaste med hela Nyårsafton, så jag blev ganska besviken, men på det stora hela gjorde det inte så mycket, då jag var så nöjd med allt annat. Sen var det dans som gällde och jag och Joakim åkte inte hem förrän vid 4-tiden!

Jag hoppas att alla ni också haft ett superbra Nyårsfirande och välkomnar 2012 med öppna armar, för det gör jag! Jag har verkligen en känsla av att 2012 kommer att bli ett alldeles fantastiskt år!