MINUS 55 KG

Jag och Annelie tog lokaltrafiken in till Ersta Sjukhus. Vi åkte extra tidigt för att se till att komma i tid.. 06.30 stod vi utanför dörrarna och kom inte in för de hade inte öppnat än, ens! Hahah. Kl 07.00 skulle jag vara där. Vi satt och väntade.. Och väntade.. Och så kom Martin, en kille som jag träffat dagen innan på Infon. HAN fick gå in före mig!!! Vafaaan tänkte jag.. Så vi fortsatte att vänta.. Länge!!! Annelie satt beredd på att jag skulle flippa av ångest när som helst men jag bara log och skrattade och lekte bitter för att det inte var min tur snart. Så otålig jag var!!!

Hahaha Annelie visste inte riktigt vad hon skulle göra.. Hon ville ju stötta mig! Stackarn, haha.. Nåja blev lite orolig att jag skulle bli ledsen när det var dags att säga hejdå, men vid det laget hade jag ju fått starka smärtstillande, så vid det laget var jag ju lugn som en filbunke, haha..

Nåja vid 8-tiden fick jag tabletterna i alla fall, fick svara på lite frågor av en Sköterska. Annelie gick då ner till Folkungagatan för en fika (hon blev ju hungrig av att sitta där så länge, själv var man ju tvungen att fasta!), och sen bytte jag om till Sjukhuskläder och sen gick jag och la mig på en säng i ett rum. Då kom en annan Sköterska in för att ta blodprover på mig som ska användas till någon forskningsstudie. Hon var jättetrevlig och det var jättehäftigt när hon körde in ett plaströr i armen på mig! När hon var klar kom Annelie och då började jag må illa och kände mig yr. Då kom Sköterska nr 1 och gav mig dropp, misstänkte att det berodde på att jag igår bara fick i mig tre Modifast eftersom jag var tvungen att fasta till kl 14, plus att jag druckit dåligt med vatten under helgen.

Tja och så låg vi där och väntade tills de ringde från OP och sa att jag fick komma upp. Då fick jag gå bredvid sängen som Sköterskan sköt framför sig och så fick jag säga hejdå till Annelie vid hissen. Som jag skrev tidigare så gick det jättebra! Väl uppe på OP-avdelningen fick jag lägga mig i sängen och vänta på att Martin skulle köras ut innan jag fick komma in. Under tiden låg jag där och trallade för mig själv, vafan ska man annars göra, haha?

Mja och sen fick jag ju till slut komma in då, då var klockan närmare 10.30!!! Fick gå in och lägga mig på Operationssängen där man har benen isär så att Kirurgen kan stå mellan ens ben för att få en sån ergonomisk arbetsställning som möjligt. Haha! När jag väl lagt mig där började typ 10 olika personer göra 10 olika saker med mig, de spände fast mig, kopplade upp mig och allt möjligt. DÅ hann jag bli liiite nervös och tänkte "nu jävlar smäller det!". Men mer än lite hjärtklappning blev det inte innan Narkosläkaren (som inte var samma som jag träffade igår) och sa "nu ska du få sova lite då!", och så domnade kroppen bort och så blev det svart!

Vaknade till när de väckte mig och bad mig byta till min egen Sjukhussäng innan det blev svart igen. När jag vaknar till igen är jag påväg in till Uppvaket. Blir skitstressad av att jag är vaken och hojtar åt dem att söva ner mig igen så jag får sova klart. Hade ju en klar bild av att man sov ett par timmar på Uppvaket och blev orolig eftersom jag var vaken. Sköterskorna tyckte däremot inte om idén med att söva ner mig så de sa åt mig att lugna ner mig. Det var dock ganska svårt då jag frös så in i helvete att hela sängen skakade! De skyndade sig med att lägga på mig en värmefilt och fyfan vad skönt det var! Så fick jag något mot skakningarna också, sa de.

Så när jag insåg att jag inte skulle somna om började jag hojta om att jag ville ha vatten. Det kändes som att jag bott i Saharaöken i typ 10 år!!! "Men du får inte dricka något nu!" sa Sköterska då, "det skiter jag i, ge mig något nu innan jag torkar ut!", skrek jag tillbaka och till slut efter många andra viktiga ärenden kom äntligen en Sköterska till mig med en mugg med vatten och en bit skum på en pinne. Fyfan, det var nog det bästa jag sugit på i år!!!

Gissa om jag var trött då, ville bara sova hela tiden, men det fick jag inte för Sköterskorna, jag blev lite sur då. I alla fall tyckte de att jag skulle sätta mig upp, usch vad jobbigt, haha. Menmen, var ju bara att lyda, de tryckte ju bara på den där knappen så åkte ryggstödet upp, så man hade ju inte så mycket val! När jag satt där ringde Annelie för typ hundrade gången för att kolla om jag var på uppvaket och om allt hade gått bra, och då fick jag till och med prata med henne. Det gjorde henne nog ett par hekto lugnare och så messade hon till Mamma, Joakim och Ike att allt hade gått bra osv. Sen skulle jag hoppa ner i en fotölj tyckte de. Men vafan, kan de inte bara låta mig vara ifred, tänkte jag. Nåja sen får jag väl ändå vila lite, tänkte jag, men inte det inte! Nej då skulle det springas på toa också!!! Fan vad jobbiga de är, tyckte jag, hahahah. Jag var ju inte ett dugg kissnödig, varför var det så jävlsa nödvändigt då? Ja inte vet jag, det fick jag inte veta, men jag skulle prompt in på toan och försöka i alla fall, så det gjorde jag. Och 15min senare hade jag fortfarande inte kissat, så de gav upp. Tillbaka till sängen för ett Ultraljud. "Nä, men du hade ju bara dryga 100ml i blåsan, så det var ju ingen panik där inte!", utbrast Sköterskan. "Man får bara ha max 400ml, nämligen". Ja där ser du, tänkte jag men sa inget, haha.

I alla fall så eftersom jag var "pigg" osv så fick jag flytta över till Vårdavdelning 3, och det var skönt ska ni veta! Så mycket oväsen på Uppvaket, man kunde ju inte få en lugn stund, haha! Resten av kvällen har jag varit jättetrött, har  knappt orka svara på alla sms jag fått, men känner mig ju tvungen så att folk inte blir oroliga. Har ont i sidan men inte så jättemycket, får ju mycket snabbvärkande morfintabletter som man också blir trött av, så det funkar ju bra. Får dricka vatten och saft och är hur nöjd som helst! Jag fick komma till en Sovsal med två andra kvinnor, en som opererats igår och verkar pigg osv, och så hon som fick opereras precis efter mig, Caroline.

Ja men så eftersom jag varit så trött och haft ont och sådär så har jag inte gått så mycket ikväll, utan mest däckat av och till i sängen. Dock har jag suttit en del på min stol här bredvid sängen. Kisseriet har gått alldeles utmärkt så ingen panik där, fick veta att en del kan få svårt med det efter operationen. Tacka vet jag det, deras toalettstolar är ju halvt uppe i luften! Skitsvårt att ta i ordentligt då ju, hahaha. Nu ska jag titta lite på film innan jag somnar. God natt på er!!!