MINUS 55 KG

Uuuhhhh.
Haft en pissig dag idag.
Känner mig sjukt ledsen, trött och värdelös. Började nedvärdera mig i helgen och har nu inte kunnat sluta med det.. Trodde det hade med Sambon att göra, men var hos terapeuten idag och hon fick mig att se på det hela ur ett annat perspektiv. Jag har ju varit sjuk och förkyld och inte kunnat träna. Jag har för vana att inte lyssna på kroppen och köra på ändå, tills den nästan dör. Gjorde det lite till och från nu också, med mitt korta träningspass på ITRIM och yogan i skolan, men då jag insåg att det gjorde mig sämre, bestämde mig för att lägga ner det här med träning totalt tills jag blivit frisk. För att se till att jag skulle bli frisk nån gång så jag kunde börja träna igen.

Men när jag var hos terapeuten så påpekade hon att när jag inte tränar och sånt så tär det ju på självkänslan.. Och att det finns ett mellanting mellan att träna 100% och att inte träna alls. Och att jag kan träna utan att överanstränga mig. Nu när jag känner mig frisk, men fortfarande är lite osäker, med tanke på hur mycket slem som håller på och stör hela tiden. Promenader, till exempel är ju jättebra att ta, då får man motion men det är inte direkt överansträngande. Man behöver ju inte gå i maximal fart.

Kände mig attackerad av henne. Här har jag ju gått och ansträngt mig som fan för att inte överanstränga mig, och så säger hon att det är fel? Vafan! Liksom.. Hehe, men efter en stund så förstod jag hur hon menade och höll med. Så imorgon återvänder jag till gymmet för att påbörja min träning igen, om än i ett mycket lugnt tempo! Det känns bra med det.

Men jag känner mig ändå inte tillräckligt bra. Konstigt va? Det kanske tar ett tag innan självkänslan återkommer. Visst är det sjukt hur såna saker kan påverka oss så starkt? Jag har en lång lista med negativa kommentarer om mig själv, att jag är äcklig, ful, värdelös och såna saker.. Inte snällt! Men det är så här jag fungerar, det är så här jag gör när jag inte tycker jag duger och räcker till.

Är så trött, ska sova nu..
Natti.